torsdag, juli 31, 2008

Lunchträff

sent 31 juli 2008 11:12
ämne RE: lunch?


men okies, utanför KB vid tolv då och så går vi nånstans. kanske inte landino idag igen, de tror typ att jag är kär i sonen där eller nåt eftersom jag alltid är värsta försiktighetstrevlig och lite bortkommen.

kl 12! jag är tjejen med vinröd cykel och pösbyxor. du frågar: har du eld? jag svarar: i baken. (no offence)

sent 31 juli 2008 11:16
ämne RE: lunch?


jag är killen med rosa skjorta.

onsdag, juli 30, 2008

En ljushyad erkänner

Jao!

Grannflickan på innergården har spelat sköna Toni Braxton- och Mariah Carey-ballader hela förmiddan och polackgubbarna som bygger ut en råvind verkar vara i djupt samförstånd eftersom de kontrar med att spela lugna favoriter ungefär lika högt. Jag har ätit en formidabel lunch på soldäck iförd min tomteröda bikini. Det blev stekt ägg, korv och potatis, i klassisk brittisk anda. Till det drack jag isvatten och tittade på grannflickans fönsterprydnad; en blommig rislampa som ska se retro och hippieblassé ut. Älska folk som verkligen vågar stå ut så där! Hon har också lagt ut en filt över fönsterkarmen, lite oklart varför men jag anar mysugglor i mossen. Själv tycker att det vore lite lite bättre om nån dånade ut Waits istället men man skajunte klaga här i värmen och sommaren mellan två kurser. Dessutom måste jag gå in nu för jag har blivit röd på magen efter mina femton minuter i solen.

Puss.

tisdag, juli 29, 2008

en tjej på 28 jordsnurr

det är nåt fel på mina tårkanaler tror jag. ibland gråter jag åt top model, och ganska ofta när det är nyheterna. det kan vara en ovanligt glad bonde som slipper avliva sina kor för att de inte hade galna kosjukan, eller nån annan som gråter i rutan och sen är jag alldeles varm bakom ögona. oftast när jag läser alexandras blogg börjar jag nästan böla, för hon skriver om barn och om.. umeå? jag vill fortfarande inte ens ha barn och jag har typ aldrig varit i norrland förutom i skidpisten. ifall det står nåt väldigt sorgligt på löpsedlarna kan jag bli grinig, det spelar ingen roll hur dåligt skrivet det är, för att inte tala om när jag läser böcker. en gång på kb rann det en tår nerför kinden när jag läste i fredrik gustafssons "digital signalbehandling". en annan gång satt jag på buss 541 och grät så mycket att en snäll svart kvinna började prata nåt afrikanskt språk med mig, klappade mig och gav mig en hel förpackning kleenex. fast då hade jag iofs anledning. om någon av mina vänner säger att de tycker om mig finns det stor risk att jag börjar stortjuta. E skrev ett mail från USA igår och jag kände genast hur ögonen blev blöta. kära bullen, är detta normalt?

edit: MEN HERREGUD JAG ÄR JU 27!

Fel i sändning

Extra extra, read all about it - Algerna förstör familjens badplats på skärgårdsön - Squeeek weeiii - familjer förstör östersjön, algerna hämnas runt skärgårdsö!

måndag, juli 28, 2008

Topp fem

1) Nynäs havsbad, grymt bra. Förutom att vi smorde in oss med faktor 30 och därför kom hem exakt lika bleka som när vi for, men man får väl fortfarande d-vitamin i sig? Fab middag, fab hav, fab löve. Och vi såg en iller! En livs levande alltså, kändes konstigt. Sen blev vi fulla och hoppade på en gräsmatta där det stod gå ej här och vi har aldrig varit rebeller så det var på tiden.

2) Dagen oops, var miljövidrig och köpte en klänning. Hela stan kommer ha den, jag behövde den inte (duh) och jag är fin som en liten teskedsgumma i den.

3) Nada i fredags, Matt aka the Kunk rockade bakom skivspelaren! Play it again Matt.

4) Men jag är så hungrig just nu att jag hallucinerar och ser ostmackor tala till mig?

5) Lyckan, ommodellerad cykel! (Utanför kinaaffärn på Ringvägen står det "closed for remodelling" och jag funderar på hur man exakt gör så, med en livsmedelsbutik.) Anyhoe, jag har gnällt på min cykel för att man sitter så dåligt på den och får ont i ryggen, och så beställde min extremt rara pojkvän ett nytt fint styre till mig och fixade om hela cykeln. Det är sanslöst, jag svävar fram.

lördag, juli 26, 2008

Nynäs havsbad

Bikini, glajjer, bok, korsord, champagne, men framför allt: don't forget to wear sunscreen.

torsdag, juli 24, 2008

I korsningen

Jag skulle gå och köpa kvinnosaker på butiken och pratade i tfn med O. Medan jag försöker övertala honom om att gå på AW med oss andra små kor ser jag hur en man på andra sidan gatan tappar sina nycklar ur fickan. Det är en jättestor nyckelknippa med en såndär reklamrem på, som alla hade för några år sen. Går inte att inte se den.
Förfärad ser jag hur INGEN tar upp den eller skriker på honom. Folk, dessa jävla ignoranta idioter, går runt nyckelhögen och mannen försvinner längre och längre uppåt Götgatan.
Ja, ni kan ju gissa hur det slutar. Eftersom jag har rädda världen-komplex men också är ganska stolt över att ha det korsar jag gatan snabbt som attan och plockar upp nycklarna. Sen tar jag mig en lättsam liten sprint på typ 60 meter (hade rekordtid en bra bit under 10 sekunder på grundskolan vill jag minnas) och hinner ifatt honom. Tror jag är aningen röd i fejjan då. Först verkar han tro att jag snott hans nycklar och ångrat mig eller nåt, men sen blev han glad. Det kändes bra att göra någon en rejäl tjänst såklart, fatta komma hem och tafsa på utsidan av alla fickor och upptäcka nycklarna är gone, men people people, what's wrong with you! Jag blir så lack, hur svårt kan det va att ha lite medkänsla? Lite lite lite. Om man nu inte ville röra vid någon annans nycklar (de kan ju presumtivt ha befunnit sig tex i nåns röv) hade det räckt med att hojta ju.

Nu ska jag gotta mig i min egen storhet och göra en hypotesprövning för att se huruvida en variabel 3 är signifikant för en regressionsmodell. Life is fun.

24 juli aka Christinadagen

Okej, jag är redo! Skicka på't ba, jag kan hantera alla namnsdagspresenter som dräller in!

Editerat: lugn lugn, alla får vara med, ingen anledning till panik...

onsdag, juli 23, 2008

Badetöj

Och om jag inte var rädd för sexualiteten i mig och min sexualitet i andras ögon skulle jag lägga upp en bild på den lilla lilla tomteröda bikini jag köpte idag med anledning av helgens begivenheter, men ity jag är rädd och aningen pryd nöjer jag mig med detta lilla utlägg. Nu kan jag bada!

DN debatt igen, och om varför man inte ska vara hungrig

Läser det här i pappers-DN medan jag väntar på Senorita. Det är lunchtid på L'angolo och jag blir tröttare och tröttare av dravlet som jag inte borde läsa på knorrande mage.
Kortfattat handlar artikeln om att skilsmässor är dåliga för barn och att enda gången man som föräldrar gör sina barn en tjänst genom att skiljas är om det förekommer bråk och slag i relationen.
"Bara" en tredjedel av Sveriges 45.000 årliga skilsmässor föregås av bråk och slag, medan de andra två tredjedelarna tydligen skiljer sig utan meningsskiljaktigheter som är skadliga för barn. (Låt mig betvivla, men hursomhelst.) Det gamla argumentet att det bästa för barnet är om föräldrarna mår bra legitimerar inte längre en skilsmässa, tycker artikelförfattarna.
Det är alldeles för billigt att skiljas och ingen parterapi står att få. Om bara alla kunde få parterapi kunde vi bevara det heliga äktenskapet och undvika olyckliga barn. Vi skiter i alla olyckliga vuxna. Artikelförfattarna är medlemmar i nån sorts kvasikristen tankesmedja vilket ju onekligen förklarar en del, men det förklarar inte bristen på analytisk förmåga (väl?). Några snabba reflektioner:

hur många ickeskilsmässor bland par som bara håller ihop för barnens skull kommer att _leda_ till bråk och slag om de fortsätter vara tillsammans?

Varför skiljer sig så många, egentligen?

Kan det vara så att det borde vara svårare att _gifta_ sig? (Nej, det tycker jag inte men man kan roa sig med att vända på begreppen.)

Kan det vara så att vi genom äktenskapet går emot den mänskliga naturen som förefaller kunna älska fler än en under en livstid? Är det nåt galt med begreppet familj? Kunde vi vara lyckligare i stora kollektiv där alla passade allas barn och det inte spelade så stor roll vem som var man, kvinna, hetero eller gay? KAN ALLT VARA FEL?

Ja, några snabba reflektioner bara, från en som inte heller vet men som åtminstone kan föreställa sig alternativ utanför den berömda boxen.

tisdag, juli 22, 2008

Men jag mätte ju

Det är alltid något av en hazard att sälja grejer på blocket. Shit vad mycket märkligt folk det finns. Vi la ut den gamla sängen på annons igår. 500 pix, no more no less. Det är inte världens konstigaste grej liksom, en resårbotten och fyra bän, men gissa hur många velpellar som ringt, bett om att få återkomma, återkommit ännu mer velande och varit allmänt sega i huve. Alla har frågat om den är fräääääsch. (Nej den är full av knäckesmulor, mensblodsfläckar och sperma, ere nåt fel på det eller.) Nu är det iaf såld, till en man som hette Albääär och som på fullt allvar tänkte mosa in en 1.20-säng på bredden i bagageluckan på sin lilla bil. Gick sådär. Jag mätte ju! Sa han förtvivlat (undrar hur stor kuk han säger att han har). Fast han kallade mig fröken och betalade snällt så jag ska inte klaga för mycket. Annars det vanliga: kaffe och bucker. Men i helgen ska jag få åka bort! Vi ska till Nynäshamns havsbad och chilla, är så himla glad!

måndag, juli 21, 2008

Vädret

Jag + duvan på taket = tveksamma tillsammans över åskan.

Cyklar inte i väta

Woop woop, helgen blev ju en spännande övning i att vara full som en spruta/dålig värdinna, men det var trevligt tror jag. Jo, det var det. Minns inte alla vändor av alla diskussioner dock, utom den första som olovligt snabbt kom att handla om -tada- saker man kan ha i röven. Det var inte mitt fel hoppas jag. Lördagen passerade med huvudvärk och fyllesviter innan det blev mer fest, på Södra. Jag tog det mer än lugnt och gick snällt hem tidigt. Igår, jamen lika bra att ta allt på en gång, låg jag på sofflocket nästan hela dagen och spanade tennis och sen kom min kille äntligen tillbaks från fucking konferensresa och jag kunde sluta känna mig ensam och utlämnad åt mina egna studier. Det var sweet, sen åt vi rökt lax och, eh, tittade på batman begins. Nu är det måndag och regn igen. Regn=no KB.

fredag, juli 18, 2008

Drömmer om puff och allt som kan hända

Helluu

Jag drabbades av den stora klädångesten. Det var inte alls meningen, men på vägen till systemet fick jag för mig att titta på klänningar med puff, och sen var det ju kört. Synd att de enda plaggen som ser välsydda ut alltid kostar mer än tvåtusen bompisar. Jag måste ha råd med potatis också. Till slut kom jag mig iaf in på systemet och nu är hela ölen full av kyl. Nej! Kylen - öl. Det kommer lite fölks hit ikväll också, närmare bestämt några underbara bloggare som jag i vanliga fall bara brukar hänga med på krogen. (Utom Mo, som blivit en fin vän under det sista året även utanför Snotty, Pet Sounds och Nada.) Vi ska dricka öl och.. tja, dricka öl.

See ya later alligator.

Meh

Störigt: folk utan kommentatorsfunktion på bloggen. (Jag ville bara skriva nåt trevligt juh.)

torsdag, juli 17, 2008

I'll be seeing you


I'll find you
In the morning sun
And when the night is new.
I'll be looking at the moon,
But I'll be seeing you.

Torsdag

Idag åt jag lunch med världsmedborgaren Kai och pratade om fascismen i Italien och tunnelbanorna i Tokyo. Det är ofelbart trevligt att luncha med Kai. Sen satt jag på KB några timmar i den vanliga svetten och sist men inte minst har jag blivit inregnad på konsumbutiken. Attackskur! Ikväll väntar celebert besök i Holmskan och efter att vi ätit oss runda på svampcrêpes ska vi gå och se SATC-filmen. Nu ska jag röra ihop en stuvning.

Det spelar ingen roll

Låg och läste Tillväxtens sista dagar inatt och försov mig till 10 imorse. Kollade yrvaket klockan och tänkte att det inte gjorde nåt för det är ju delbart med jämna multipler av pi. Oh well.

onsdag, juli 16, 2008

En meter och fyrtio centimeter

Hej igen hatboken

Jag slutade plugga och var aggressiv ett tag istället. Sen anlände den nya sängen som vi köpte förra veckan (världens snabbaste IKEA-besök fö) och jag fick ett projekt att hålla huve sysselsatt med. Och musklerna, jävlar vad tungt det är att flytta runt möbler själv i en liten lägenhet. Kände mig värsta smart när jag lyckades konstruera en hävarm av en sänglåda och kunde vända sängen rätt utan att bryta av bena. Eftersom en 1.40-säng egentligen är för bred för sovalkoven fick jag också nöjet att montera ned garderobsdörrarna och sätta upp ett "fräscht" linnetyg framför istället. Linan det hänger i är ett spisvältarskydd? Jao, är så jävla ingenjör ju. Vet ni vad garderober med skjutdörrar kostar eller?! Note to self, köp skjutdörr för lön asap i september. (Listan på inköp i september=löjlig.)

Nu ska jag bränna några bruschetta i ugnen och slötitta på tv resten av kvällen. Har hört talas om att många program nu för tiden inkluderar en skenhelig jury och folk som pratar skit om varandra, tänkte försöka hitta nåt av dem.

Hej då hatboken, ses imörrn.

Ni fattar inte, jag håller på att dö av rastlöshet och uttråkning och jag har inga val

JAG ORKAR INTE MER. Jag orkar inte. Det går inte in mer. Jag kan inte sitta still och plugga. DET ÄR OMÖJLIGT. Jag är som ett barn. En transform - upp å spring - en viterbialgoritm - upp å spring - en t-fördelning - koka kaffe - en poissonsumma - kolla mailen. JAG KLARAR INTE DETTA JAG MÅSTE GRÅTA DET ÄR NOG NU. Allt kommer över mig, det är bekräftat, jag är sämst på att stå ut.

Ändan bak

Yrkesfiskarna tillhör sedan länge inte mina favoriter men varför viker sig alla för idiotin? I Sverige finns om jag inte minns fel lite drygt 2000 fiskare men gnället från den lilla klicken framställs i media som kom det från halva befolkningen. Att vissa yrkeskategorier kan behöva statsunderstöd är inget jag generellt vänder mig emot, men när en grupp bölar för att torsken tar slut och bränslepriserna går upp och vill att staten ska kompensera tycker jag att nån nånstans i någon jävla ände borde ha närvaron nog att sätta stopp. Att torsken och oljan tar slut är inte en ny lag, det är allas vårt fel. Tänk vad många oljesanerare vi kommer att behöva ersätta när oljan är helt slut och inga läckage förekommer längre. Stackars dem.

Sen tycker jag att en av åtta är äckligt högt. DN debatt idag: "Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från slutet av 1990-talet har var åttonde svensk man någon gång betalat för sex. Köparna kommer från i stort sett alla skikt i samhället."

Jag skulle vilja avsäga mig samhället men hur jag än vänder mig har jag ändan bak.

tisdag, juli 15, 2008

Repetition är all kunskaps moder?

Gah, hur är man ensam? Jag har ju föfan levt som singel den största delen av mitt liv men nu verkar det som om jag har glömt allt om hur man är ensam hemma. Tvingade min lillebrorsa hänga med mig både på lunchen (L'angolo, där jag alltid är när jag dricker stadskaffe, blir kallad gumman) och till middag. Sen hyrde vi film (Falskmyntarna, vår ömma moder skulle vara stolt om hon visste två av hennes tre barn såg tysk film frivilligt). Den var bra, förtjänar sitt pris. Men nu har han åkt hem och jag är eeeeensam. SATC coming up.

Editerat: när det är tjejprogram (med el utan citationstecken, kan inte bestämma mig) på tv är det bara reklam för värktabletter och choklad i pausen.

Men jag kan iaf titta ostört på SATC nätterna igenom

Vilken ogynnsam depp. E ringer från en kabin på Arlanda, säger hon träffat baby och ville meddela sig innan de lyfter. En ska till London, en annan till NY. Är avundsjuk och tjurig, vill också resa bort. Helst med både en bikini och en stadskarta i väskan.

Dynamit, Harry

Efter två års relation äter man tills man mår illa, går en regnig promenad runt vita bergen och somnar i soffan utan sex. Vilken jävla smäll. Idag har jag börjat dagen på sämsta tänkbara sätt och det är verkligen inget annat än självförvållat. Har svag bakfyllehuvudvärk och har redan hunnit sätta i mig massa godis som inte strök med igår. Nu sitter man här som en svettig pasha och önskar att ens lever/njurar/lungor/whatever förlåter en om tio år. Jag lovar att vara snäll. Baby åkte dessutom just iväg på nördkonferens i London och lämnade mig ensam med min absurda inlärningsångest i flera dagar framöver. Usch jag känner mig verkligen full nu. Inte på sprit alltså utan kunskap. Hmm, insiktsfullt att kläcka den men jag tror ärligt att det är temporärt överlastat i skallen och om jag inte får slussa igenom lite skit snart kommer den att sprängas. Tentorna går 15 och 16 augusti och jag är redan nervös. Inte liksom för att de eventuellt är skitsvåra, utan över hur jag kommer må dagen efter om jag bränner dem. Fast man kanske alltid är mest rädd för sig själv.

måndag, juli 14, 2008

2 år en sekund

Nu har jag varit på butiken (-erna) och köpt ohemula mängder lyxmat! Vi firar sån där tvåårsdag idag och det är ju en anledning god som någon att go all bananas och handla upp halva fiskaffären på Götgatan. Tänkte jag. Om du läser här innan du kommer hem lilla baby kan jag meddela att det bla blir havskräftor! Jag har tom köpt en present, men den gav jag bort redan i fredags eftersom den var tänkt att kunna användas i helgen (skitfula cykelglasögon med gult glas, höll på att få panik i cykelaffären när expediten trodde de var till mig, stammade fram dåliga förklaringar och uppträdde obegripligt).

Det som är najs med att köpa mat är att det är legitimt att spendera. Jag är som bekant rätt hårt fixerad vid kläder men varje gång jag handlar ett nytt plagg mår jag lite dåligt också. Vit medelklassflicka med rädda världenkomplex och allt det där. Om man handlar mat däremot, är det helt OK att köpa det dyra vackra brödet som är ekologiskt, för det är liksom dubbelbra. Och sen jag läste Den Hemlige Kocken studerar jag tvångsmässigt innehållsförteckningen på ostkex och sånt och det är i princip omöjligt att hitta nåt normalprisat utan härdade fetter och tillsatser. Jag kan tänka mig en tillsats eller två, det är inte det, men ibland är det mer E-grejer i än vanliga och då känns det för äckligt.

Fö är det helt galet att vi varit tillsammans i två år. TVÅ ÅR. När vi träffades kände jag efter typ fem minuter att jag var hemma med honom. Han fattade inte eller låtsades/ville inte fatta att jag var intresserad, så jag tog på mig att göra jobbet. För första gången i mitt liv skippade jag spelet och visade öppet hur jag kände och nu har det gått 730 dagar sen jag kramade om honom för första gången. Jag skulle lätt kunna bli blödig nu och berätta om allt han gör mig till men det får vänta till en annan gång. Det vore underbart om det kunde bli många år till...

söndag, juli 13, 2008

Men trött

Får lust att klå upp Mange Schmidt varje gång jag hör han på p3. Den han håller på att förlora borde verkligen slänga igen dörra i nyllet på han a s a p som man säger och hitta en karl med lite klös i istället för nån som sjunger om att kämpa med entusiasmen hos nån som just vaknat och ba gääääääsp. Gäsp.

En helt vanlig lördagkväll med livet på spel

Alkohol är en jävla masspsykos och den som hävdar tvivelaktigheten i detta har bara att gå ut och ställa sig på Götgatsbacken en fredag- eller lördagkväll för att finna glasklara motbevis. Om det är sommar går det bra med vilken kväll som helst.

Jag cyklade hem från Vasastan igår, med snuvan i halsen och x antal katthår i röva. Vägen gick från Vikingagatan ner mot Rörstrands, sen ut på Torsgatan och förbi Bonnierhuset hela vägen fram till Clarion Sign. Från där vidare över Norra Bantorget och sen höger på Vasagatan fram till Vasabron. Ner på cykelvägen jämte Riddarholmen och sen längs Munkbroleden hela vägen till Slussen och sist alltså Götgatsbacken upp och Götgatan ner till Skanstull. Home sweet home.

Det är en mycket vacker väg detta, full av vatten och broar och kyrktorn och nationalromantiska himlar och anrika neonskyltar på Norstedts (varför dröjer de så) och sjuttonhundratalsfasader. Och en jävla massa fulla människor. Det var stört farligt att cykla hem igår och då satt jag alltså på en människordriven cykel och inte bakom ratten på ett motormuskedunder med rätt att döda. Inte en kotte betedde sig normalt och förutsägbart. Förutom att typ alla vinglade i sicksack över cykelbanan och skrålade i kapp mot månen beskrev såväl taxibilar som övrig biltrafik en brownsk rörelse helt förbannat omöjlig att förhålla sig till. Det luktade sprit i hela stan. Motboken är borta men psykosen består. Och jag själv är del av den, givetvis. Jag vill inte festa utan öl och blir gärna glad i hatten en fredag efter fem men det är ju för faen inte ett friskt samhälle som beter sig så här. Stockholm blir en enda lättantändlig gryta av kortstubinade missbrukare som skräpar ner, våldtar, spyr och misshandlar, VARJE kväll, VARJE helg, HELA året. År ut och år in. Testosteronstinna sk män brölar och väteperoxiderade sjuttonåringar släpps in både här och där för att jämna ut oddsen. Vuxna kvinnor i ohanterliga klackar snubblar nerför kullerstenar och tappar sina nya dyra mobiler i backen och tygskomaffian med secondhandkajaver dreglar alldeles för mycket för att upprätthålla sitt rykte som svårmodiga vuxna.

Kom igen, det här är sinnes. Jag behöver inte stå utanför systemet för att iaktta det och dömer gärna mig själv tillsammans med alla andra. Vi är inte friska, det kan inte vara så här det ska vara.

fredag, juli 11, 2008

Snyter mig i a-dur

Undrar om det är bra för snuva att cykla i regn. (Cyklar snuvan i regn?) Kom just in som en dränkt katt, fifan. Fast det är grymt mysigt att sitta innanför balkongdörrarna och lyssna på drip drip sssssssschhhhhh drip drip sssssssschhhhhhhhh* utanför. Nu: hårtork.


*typ som det låter när regnet ruskar om i kastanjekronan på gården samtidigt som stuprännan skvalar precis utanför här.

torsdag, juli 10, 2008

...

hihi

Knapert

Vädret passar inte mig idag. Solen öser ner och jävla bladlusbalkonglådorna växer så jag knappt kan tänka för ljudet. Vissa dagar vill man bara ha melankoliskt regn och tillåtelse att ligga kvar i bingen med en bok. Inte för att jag någonsin ger mig tillåtelse att ligga kvar i bingen med en bok utan att ha katastrofalt dåligt samvete, men iaf, ni fattar. Jag tycker synd om mig och där ute lyser solen sitt obarmhärtiga leende och berättar att världen inte är så farlig. Ändå. Kolla vad den lyser på kajer och räcken, se hur skarpa skuggorna blir under den, förundras över himlens höjd över den och sjunk ner i en lummig lund nånstans. Säger den. Men jag undrar bara hur mycket mina finnar syns i den och önskar mig regngrå novemberdag i passande melodi. Hungern sliter lite i magen och missnöjet i örona. Slit slit dags att vakna upp, vad glad vad glad ditt ynkliga kryp. Jag avskyr mig själv i såna här stunder, för att jag avskyr mig själv. Det känns som det tar slut här. Livet är inte större än så här och här sitter jag i fåfängans förvridna näste och misströstar för att jag... är. Det står knapert till.

onsdag, juli 09, 2008

Gräset är grönare på andra sidan

Ringer min syster för att be om ett råd. Hon är snäll, svarar, ger mig feed back. Var är ni? Frågar jag. Vi ligger på en ö och solar, säger hon. Inte nån av våra kända, tog en annan. Det låter som himlen i mina öron just nu. Jag vill bara ligga på samma västkustö som hon och tvinga henne att bada fast vattnet aldrig blir mer än sjutton där ute i bandet. Jag vill inte alls sitta här vid matbordet och slå in felsannolikhetsformeln för frekvensskift i skallen. Hur kan jag ha valt det här. Är jag dum i huvudet. När det finns Ösekullen och Håskär och såna som inte är kända på andra sidan landet.

Det kanske inte är deras fel

Jag funderar över det här med statistik och hur det måste vara att inte förstå matematik. Jag kan inte riktigt sätta mig in i det. Känner mig tacksam över att ha siffrorna på rätt plats, för det verkar jobbigt att inte kunna använda dem som verktyg. Och så framstår folk som så jobbigt puckade.

tisdag, juli 08, 2008

Fria radikaler will eat your DNA man

Även män har biologiska klockor skriker en rubrik i DN. Förutom att det känns ganska logiskt sådär rent intuitivt tycker jag att det vid det här laget borde ha fastställts mer vetenskapligt, men detta är alltså någon form av nyhet. Fransmännen har testat fäderna i barnlösa par och kommit fram till att mäns genetiska arvsmassa börjar försämras avsevärt i kvalitet vid en ålder av 40. Jag hajjar till på nästan varenda rad. Inte för att jag tycker att artikeln i sig är mossig, den tar upp ett högst intressant ämne, men den fakta som figurerar i den gör mig i princip bara arg. Hur kan inte forskning om detta ha bedrivits förrän typ, nu? Och vidare: "I Sverige finns ett flertal barnsajter. Flera lyfter upp kvinnans höga ålder som en risk. För männen står det ofta att åldern 'inte tycks' spela någon roll förrän högt upp i åren." Kunde det anges luddigare? Upp i åren, vad betyder det? Sjuttio? Hundra? Det lär spela fett stor roll för det blivande barnet att ha en lastgammal farsa, om inte annat. Slutklämmen är att Margaretha Wramsby, verksamhetschef på en IVF-klinik, uttalar sig om att inte bara kvinnor utan alltså även män bör ta sitt ansvar för att bilda familj tidigare. Ja, på nåt sätt är detta kanske en jämställd tanke, men det här med att någon överhuvudtaget har ett ansvar för att skaffa barn gör mig kräkfärdig. Till vilken värld ska vi föda dem undrar jag, och varför är det ett ansvar att göra det? Föd barn, föd tillväxtkurvan med våra egna, skicka hem fler asylsökande och ta för sjutton ansvar för detta. Margareta kanske inte menade direkt så men språket som används tyder på så mycket mer än orden i sig.

måndag, juli 07, 2008

Kajok kajok

Helgen var grym och det föll inte i närheten av allt det regn som smhi och andra diverse mer eller mindre obskyra vädersiter hade utlovat. Vi undkom med några varma plaskdroppar på lördagkvällen och det lilla som kom ned smälte undan som smör i solsken mot de varma klipphällarna på Grytskär, eller varvinuvar. Jag har ganska liten erfarenhet från östkusten men blev glatt överraskad av klippornas framträdande roll här, liksom på västkusten. Jag föredrar sten framför sand och gräs anyday.
Hur som helst, vi var sex som skulle paddla i tropp och vi vällde in på Hälgö kaffebrygga vid tiorycket på lördag morgon och tog kajakerna i besittning. Höhö. Kusinerna från landet är ju ett kärt begrepp men jag kände mig sannerligen som kusinen från stan i frånvaron av allt sånt funktionsmaterial som kunde skådas i omgivningen. Till vår lättnad sitter man ganska stabilt i en K2:a och relativt snabbt hade vi packat in köttbullar, titanbrännare (91-grams), sovsäckar och kaffepulver och var på väg. Bilder kanske kommer senare, jag är ingen flitig kameraanvändare så jag måste få dem från de andra.
Solen lyste, havsörnarna sjöng och jag blev fasans trött i vänsteraxeln efter bara en timme. Som tur var är vi alla mer eller mindre kusiner från stan och det blev många kaffepauser/chokladpauser/russin- och mandelpauser etc. Och bad! Vi hittade en helt grym liten lagun med sandbotten som gjorde vattnet helt grönt som vi sam omkring i och lekte världsvana. Jag ska erkänna att det är ganska skönt att slippa manetspana också.
Fram emot kvällen hittade vi till en ö som jag inte minns vad den hette och jag passade på att inte hjälpa till alls med att få opp tältet. Min kille, vilken kille *kär*. Sen var det bara att duka fram lyxmenyn, bädda med sittunderlag, tillfredställa det grundläggande behovet av att göra eld, montera spis, ugn och jacuzzi innan vi kunde sätta tänderna i mer än vad man önska kan. En sagolik solnedgång senare på kvällen gjorde heller ingen ledsen och det var hur vackert som helst. Jag hade kunnat tänka mig en varm sötvattensdusch på söndagmorgonen, men jag var förberedd på att det skulle bli svårt. Istället lagade vi en skön grötfrukost med mycket torkad frukt och paddlade ut på en extrasväng innan vi vände tillbaks mot kaffebryggan. Det var molnigare på söndagen och lite blåsigare, så lunchen bestående av köttbullar, lingonsylt och hederligt pulvermos smakade operakällaren all the way. När vi drog upp oss på fastlandet igen var det ett gäng trötta men glada själar som gratulerade varandra till en välsmord helg med många nya naturupplevelser och muskelupptäckter. Blodad tand! Fast det var gaaanska skönt att duscha och ligga i soffan när vi kom hem också. Gött!

torsdag, juli 03, 2008

Minuspost

Eftersom livet som student i sommarstockholm av nån skum anledning inte inbringar några förmögenheter har jag inga pengar, men så tänkte jag haha min kille har massa pengar! Just så, och så var det rea på Bitte Kai Rand och jag befann mig plötsligt i provkön tillsammans med femton andra Gudrun Sjöden-damer. Kante hjälpa't är hopplöst svag för kulturbärarlooken. Jag hoppas jag får silverfärgat hår när jag blir tant och inte vitt. Jag provade typ de fräckaste byxorna världen har skådat och det hade varit en SYND att inte köpa dem I tell ya, en synd och en skam, så det var ju bara att böja sig för saligias den femte dödssynden och erkänna sig slagen. Nu sitter jag i soffan hemma och myyyser iförd mina nya babies, men är också lite skamsen för vad den där killen ska säga. Men asså jag börjar ju jobba med värsta lönen den 25 augusti, okej?

onsdag, juli 02, 2008

Husdjuren

10.13 -- försöker du göda silverfiskarna eller? låg typ en halv knäckemacka bredvid fällan...


10.27 -- Tänkte att de kanske gillade hårt bröd bättre än mjukt torrt bröd...


10.29 -- *känner att min kokkonst just blev förolämpad*

Cyborg 009 ger sig inte

Byxorna emottogs av kommentaren "det där är inga friluftsbyxor" och jag som hade börjat göra mig hemmastadd i tanken på mitt nästa livsuppdrag som skogstomte sjönk en smula. De är alltså enbart fula. Oh well. Idag tänkte jag fortsätta min bärsärk genom Viterbialgoritmens djungler (som är citat OBARMHJÄRTLIGA slut citat) samt tröska resten av det eventuella förrådet av pinaler man kan använda i helgen. Jag har en HellyHansentröja nånstans och jag vet bestämt att jag också har ägt ett komplett underställ nångång.

tisdag, juli 01, 2008

Ful fulare fulast

Att man påverkas av sin omgivning alltså. Jag+pojkvän å nåra raringar till ska ut på skärgårdstur i helgen. Vi ska ta bilen till Nyköpingstrakten på lördag morgon, hyra ett gäng havskajaker och paddla ut i kustbandets glittrande vattenspegel. Åtminstone är det så jag ser det för mig. Om det regnar... jag vill inte tänka på det. Det kommer vara strålande sol och 25 grader. Och så är det ju det här med friluftsköret, vilken stövel man ska ha och hur man monterar ett trangia (en trangia?) och det faktum att jag är ett betongbarn som med nöd och näppe kan korka upp en flaska rosé. Åtminstone tänker jag mig att jag är sådan och man är som bekant sin egen största begränsning. Får jag ha skot och segel i min hand känner jag mig hemma, men nu ska vi liksom ta oss fram i vingliga kajaker utan köl och dessutom spendera en hel natt i tält, bland träd! På land! Så idag lät jag mig skygglappsmässigast påverkas av min omgivning och införskaffade ett par knäkorta byxor för praktiskt utomhusbruk, belamrade av diverse fickor och snören för möjliga ändamål. Kanonfula, såklart, och nu går jag omkring och känner på dem, i dem, hur jag snabbare än schnell förvandlades från city chic till tomte, på helt eget bevåg. Nästa steg: vandrarkängor. (Hu!)

Suzanne mitt ljus

Klockan 0800 prick, de börjar borra i huset jämte så det sjunger i matbordet. Jag sitter här i mina allra fredligaste kläder (extremt pösiga pösbyxor och utochinvänt linne så inte lappen ska klia) och tittar på kaffedropparna som faller ner i kannan. Jaha liksom, ännu en dag av katastrofala kodningsmatriser och symbolfelsannolikheter. Men jag ska äta lunch med min moster! Hon är grym.