torsdag, juni 30, 2011

Hallå alla galningar

Hallå! Jag vill bara säga att debattklimatet i Sverige är sämre än det genomsnittliga midsommarvädret de sista hundra åren. Alla som är bekanta med Tage Danielsson, och jag förutsätter att alla är bekanta med Tage Danielsson, vet att sannolikheten ibland är så liten att något i princip sant nästan inte kan ha hänt. Inte när det kommer till kritan. Ungefär som att solen lyser hela midsommarafton och ungefär som att det skulle kunna gå att föra en saklig debatt utan att någon nästan omedelbart efteråt blir "kränkt", "uthängd" eller "polisanmäld". Jag menar polisanmäld. För ett satiriskt "krav" i en serietidning. Sen tycker någon annan att det är "kul" att hitta på fiktiva familjemedlemmar till den främlingsfientliga journalisten som anmälde och insinuant hota dem till livet. Och sen tycker chefredaktören som betalar journalistens lön att man ska ta "hot" på allvar. Och andra "hedervärda" journalister blir arga på de enda skribenter som svarat kritiskt och sakligt på den ursprungliga källan till "cirkusen" och tycker att de orsakar en "hetsjakt" på journalisten och hans familj! Hallå! (Ps. Jag tycker att vi ska fundera på var våra pengar gör mest nytta, på riktigt. Är det i en ny glasgalleria med H&M på Slussen eller är det i fickan på en flykting från Nordafrika, som kanske kanske kanske med den pengen skulle kunna föra ett drägligt liv i Sverige? Bara en tanke, apropå den där debatten.)

tisdag, juni 14, 2011

2 much 2 do

Ni vet känslan när det släpper? När lejonet mellan skulderbladen slutar gnaga en i skinnet och släpper taget om ens nacke och ryggslut. När tratten, som bara växt utåt utåt utåt till slut börjar gå ihop igen och sidorna närmar sig, sakta sakta sakta men säkert. Äntligen! Med ens tänker jag äsch, det var väl inte så farligt. Äsch då. Semester? Nej det tror jag inte behövs, inte egentligen. Om det gick över så där friktionsfritt kan det inte ha varit så farligt. Tårar, ryggfail och morgonångest va, nej då. Nu inbillade jag mig bara? Sen liksom nej. Nu gör vi så här serru. Om du klappar dig själv lite på axeln nu och håller ut några veckor till så kommer det att bli en asgrym semester sen, och du kommer att vara värd den. Och du kommer att ta den, och ta hela. Äntligen, det släpper.