Torsdag 23/11

En dag fylld av blandade händelser, heliga moder Maria. Jag tycker alltid att det är trevligt att bli utskälld och gärna innan lunch. Kvinnan hade dessutom mage att påpeka att hon själv hade varit i min situation (utskälld stackare bakom disk) under tio års tid, var på jag uppriktigt sårad och med handen på bröstet frågade henne med mina nästan tårdränkta ögon varför hon i så fall behandlade mig på det viset. Då höll hon käften, kärringen. Obegripliga händelser, före lunch alltså.
Sen blev jag attackdeprimerad utan att fatta varför. Efter två timmars moloket stirrande in i intranätet analyserade min avskurna hjärna fram anledningen och fann den vara hemrest pojkvän. Ja, ni kanske undrar varför det tog två hela timmar att dra den slutsatsen och jag kan bara skylla på ovana. Så här är det. Raset blir så ohjälpligt påtagligt när han inte är här längre från att ha varit här så.. mycket. Inte liksom länge men mycket. Sabla as.
När jag kom hem var i alla fall min alldeles egna E hemma och fipplade papper i köket så jag fick mig middagssällskap innan hon for för att vara barnvakt åt systerdotter. Vi ska leka hela lördagen, har vi bestämt. Ity E är skadad i huvudet ska vi gå på öppet hus i riksdagen först och sen blir det troligtvis lite julklappsshopping. I så jävla god tid så man dör. Jag har en idé men den är klart outvecklad. Själv ska jag önska mig kläder, bara kläder. Det sista jag behöver, det enda jag vill ha.