How my heart behaves

Feist -The Reminder i öronen och Värtan runt fötterna, ljummet småkallt isdroppande regn, sakta sakta och lukten av våt asfalt för första gången i år när jag springer min runda först upp mot Millesgården och sen ner till Torsviks station, över spåren och tillbaka mot Baggeby. Hennes röst, asså jag dör där lika sakta mellan stegen och dropparna. De landar på mina öppna irisar där jag ligger med ansiktet uppåt och stirrar i ekande lycka bredvid grusstigen. Sen försöker jag Lagrangerelaxera lördagskrysset (skriv vilket ord som helst bara antalet bokstäver stämmer) och äter ärtsoppa för andra gången idag. Hyr "Att återvända", Penelope väntar i hallen nu. Ropar enstaka stavelser mellan kök och vardagsrum, frågar artigt varandra om oartigheter. Slänger ruttna äpplen, läser mail från en vän som ska flytta till Detroit. Funderar på om jag själv ska göra det också. Flytta alltså, men inte till Detroit. I sinom tid får man veta, man får veta allt. Lagom till kaffet kommer jag att veta om vi har någon mjölk kvar eller ej. Det blir det första. Puss älsklings.