Angst, mina herrar
Dåså, mina herrar
Nu är det dags
Jag begraver yxan, igen
Först av allt
Om det inte är min sorts person
Göre jag mig bäst icke besvär, igen
För det andra
Om det är stillhet jag vill ha
Ska jag sluta att röra i grytan, igen
För det tredje
Inget är grönare där borta
Det gröna ska skapas här, igen
Till sist
Det första steget
Är att våga ta det sista, igen
Nu är det dags
Jag begraver yxan, igen
Först av allt
Om det inte är min sorts person
Göre jag mig bäst icke besvär, igen
För det andra
Om det är stillhet jag vill ha
Ska jag sluta att röra i grytan, igen
För det tredje
Inget är grönare där borta
Det gröna ska skapas här, igen
Till sist
Det första steget
Är att våga ta det sista, igen
9 kommentarer:
Om du är klar med sleven, får jag låna den då?
Det behöver röras om i min gryta.
absolut bebe, den är stor och otymplig så varning är på sin plats. du får ha den så länge du vill.
Utmärkt. Jag lovar att ta väl hand om den.
Jag önskar det inte var andra som höll i sleven.
Som spindelväv, klibbar fast vid kontakt med andra.
Denna grå sörjan som minner mig om oss.
Någon annan går fram till grytan och tar ett rejält tag,
rör om, rör upp, rör till allting för mig.
Tillbaka på ruta ett,
igen.
Jag hatar dig(henne), hör du det?
Men du, vi skulle ju bara hata fylleförare?...
*kram*
Hade en dålig kväll.
Givetvis hatar jag inte christ,
om det var någon trodde det.
Bedårad är mer träffande beskrivning.
baby, jag fattar. bedårad, jag tackar. ha en fin dag nu, kan du inte, för vår skull?
löve.
Så sant så. Du är vis.
Vackert.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida