En stor kaffe

En man, en medelålders man som inte verkar ha alla indianer i kanoten gör livet farligt på Stockholms cykelvägar. Han kör om, vinglar till, släpper styret med ena handen, saktar in så att man hinner ifatt, drar om igen och trampar på som ett skållat troll för att tvärnita efter tio meter. Hallå?! Mister Hjulet snurrar men hamstern har tamigfan varit död sen i fjol. Och alla de här andra gubbarna, som står med sina spön och leker storfiskare på bron, vad handlar det om? Det liknar ju ingenting, och vad LEVER egentligen i Värtan? Asså, vi snackar tung yrkestrafik dygnet runt och två lastkajer. Om jag var gubbe med spö skulle jag tacka gud varje dag jag inte fick upp en grön mutant ur det där vattnet. Jag bara väntar på den dagen då jag får ett drag i örat och blir utslängd som bete till spiggen nedanför. Fy faen, vad arg hon skulle bli då. Som ett bi.

Jag skulle vara ett livsfarligt bi. I bältet skulle jag ha kaststjärnor och i strupen svärord. Dynamit i nävarna. Gul och svart som synden, flyga som besatt och förbanna.

I övrigt verkar det som om Sverige var för litet trots allt. Vi ville bort, ut, till cern och grannländer, till Mosebacke som nästan är så vackert att det känns utomjordiskt, till nya tider i nya kläder.

Sju skivor brända. Juristparty 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Juristparty, hej hej Inkonsekvens.