Komma ut
Jag tror jag har många inneboende aggressioner. Jag har alltid drömt väldigt tydliga detaljerade drömmar och inte sällan mardrömmar och under det sista halvåret har drömmarna jag minns nästan alltid varit av samma karaktär: jag eller någon jag känner blir på nåt sätt förorättad/kränkt/sårad etc och jag tar upp kampen med de plågoandar som står för oförrätten. Ibland tar jag till riktiga fasoner. Nån gång i våras vaknade både jag och min kille upp med ett ryck, jag för att jag kände att jag använt knytnäven till nåt hårdhänt, han för att han fått en jävla slagserie mot axeln. Då drömde jag att jag försvarade min syster. Tur att det inte var hans näsa som låg i skottlinjen...
Har funderat på om alla drömmar och att jag minns dem beror på att jag har en... grej. Det är liksom inte etn sjukdom på nåt sätt utan mer ett tillstånd. Kommer nån ihåg Annika Norlins sommarprat? Hon berättade att hon hade synestesi, dvs att sinnesintryck av ett visst slag skapar ett intryck i ett annat sinne. Det sa ping i mig! Jag borde ju ha kunnat undersökt detta tidigare men för mig har det varit så självklart att sifferkombinationer och dagar har färger, att tallinjen är grafiskt ickelinjär, att nåt som luktar stekt fisk också luktar remouladsås osv. Därför har jag tagit helt för givet att hela världen funkar så och då tänker man ju inte på att det kanske heter nåt. I princip allting runt omkring mig har en egen färg. Tex såhär:
måndag - orange
Camilla - ljusblå
Christina - röd- och vitspräcklig
mormor - murrig palett
fredag - ljusrosa
33 - gul
art deco - jadegrön
Ja, och sen minns jag saker genom att tilldela dem grafiska former och så, tex alla data layers jag har memorerat namnen på i veckan tar sig nu lite olika form och färg och gör det mycket mer åskådligt i skallen.
Det var dagens komma-ut. Lite senare idag ska jag komma mig ut och spana på tjejmilen, men nu är det frukostdags i palatset. Pusspuss.
Har funderat på om alla drömmar och att jag minns dem beror på att jag har en... grej. Det är liksom inte etn sjukdom på nåt sätt utan mer ett tillstånd. Kommer nån ihåg Annika Norlins sommarprat? Hon berättade att hon hade synestesi, dvs att sinnesintryck av ett visst slag skapar ett intryck i ett annat sinne. Det sa ping i mig! Jag borde ju ha kunnat undersökt detta tidigare men för mig har det varit så självklart att sifferkombinationer och dagar har färger, att tallinjen är grafiskt ickelinjär, att nåt som luktar stekt fisk också luktar remouladsås osv. Därför har jag tagit helt för givet att hela världen funkar så och då tänker man ju inte på att det kanske heter nåt. I princip allting runt omkring mig har en egen färg. Tex såhär:
måndag - orange
Camilla - ljusblå
Christina - röd- och vitspräcklig
mormor - murrig palett
fredag - ljusrosa
33 - gul
art deco - jadegrön
Ja, och sen minns jag saker genom att tilldela dem grafiska former och så, tex alla data layers jag har memorerat namnen på i veckan tar sig nu lite olika form och färg och gör det mycket mer åskådligt i skallen.
Det var dagens komma-ut. Lite senare idag ska jag komma mig ut och spana på tjejmilen, men nu är det frukostdags i palatset. Pusspuss.
upplagd av Chris
08:40
9 kommentarer:
Synestesi är häftigt. Läste lite om det för några månader sen. Visar sig att det inte är en reptilhjärnefunktion utan liksom är ett filter som läggs till först efter avtolkning skett.
Ett experiment som gjorts var att man isolerat tecken/siffror som hos synesteten hade olika färg och visade en mängd av dessa och bad personen i fråga att räkna dem. De med synestesi var inte snabbare än de utan eftersom färgen inte förnimms förrän efter man avkodat formen (men såpass kort därefter att de rent kognitivt tycks hänga ihop).
Mycket intressant.
tror du det finns nåt jag kan skylla på synestesin? jag vet jag var förbi med ifrånskyllandet, men tänk liksom vad skönt att ba: nä men jag har synestesi så jag kan inte städa.
Grejen är att få vet vad det är så man kan alltid prova. Det låter ju sjukligt.
Min synestetiska förmåga räcker inte längre än att jag förknippar bacon med bacon.
Dock är inte min tallinje rak heller. Liksom svepande, som Nike-loggan uppochnervänd.
Jag tänkte på när Annika Norlin sa detta och som jag fattat det är det betydligt mer komplicerat. Har haft föreläsningar om detta, vissa kranialnerver är liksom felkopplade, syncortex och luktcortex är sammanblandade i hjärnan. Men det Annika Norlin sa har inget med synestesi att göra, det hon sa har med att kunna göra associationer och betingningar och det kan alla göra. Tillståndet är mer ovanligt än så. Möjligen gäller det typ Baudelaire.
Tja, det beror väl på hur extremt man anser att det ska vara innan man säger att någon 'lider' av synestesi. Skulle toppa på att det debatteras om hur många som är det och vilka som inkluderas.
eff, nikeloggan? ytterst oväntat!
hugolo, jamen det där tycker jag känns bekant. tror å det bestämdaste att nerver i min skalle inte är vajrade som det var tänkt.
m, låter troligt, ja.
Vilket gjorde att det blev helt fel i skolan när de klistrat upp alfabetet på väggen och målat bokstaven "A" grön. A är inte grön - den är så jävla röd! Och måndag är orange ja, men fredag är vinröd. Und so weiter.
vbf, hehe, du har helt klart inte din färgkarta rätt men det är ok. I like u.
Tak for de interessante oplysninger
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida