Jag, en huligan i vardande

Min bästis ska gifta sig och som hennes blivande man påpekade låter fru som nåt man är när man är 40, minst. Själv är jag ogift men jag brukar kalla min, eh, svägerska J för svägerska iaf, fast det låter som vi är 70 och bor på hem. Orka säga pojkväns brors fru liksom. Min svägerska är inte lik mig, eller så är det jag som är olik. Tex råkade det bli så här på msn i förrgår kväll:

J: ...sportspegeln är heligt i vår familj.
Jag: vi brukar också titta på den, tom jag börjar bli lite beroende, hehe
J: det är tur att E (hennes man, min killes brorsa alltså) gillar sport lika mycket som jag, sport har alltid tagit stor plats i mitt liv (vi är inne i en bondingperiod, avslöjar typ hemligheter för varandra)
Jag: jag hade nog aldrig sett sporten innan jag träffade M
J: är det sant?!!!
Jag. Eh, ja. Men jag har alltid sportat… bara inte kollat på tv. (försöker släta över, hela deras släkt är typ sportgalningar och man vill ju inte vara uddafågeln *osäker*)
J: vi måste gå på en HV-match nån gång. Jag ska ta med dig.
Jag: HV?
J: Husqvarna/Vätterstad alltså.
Jag: ja såklart (öh, hockey- eller fotboll? Bägge? Var ser man sånt?)
J: det brukar vara skitskoj!
Jag: det låter fantastiskt! Jag har aldrig varit på nån match i nån sport förutom tennis. (Det finns ju en ANLEDNING, men vad gör man inte för (nån annans) släkt)
J: det kommer bli hur kul som helst, man tar med en termos och en plunta.
Jag: Vi kör på det! (får man kaffe och sprit kan vad som helst bli kul...)