What goes around comes around, eller hur man kan skylla sina misslyckanden på internet

Men asså det är väl inte fejjan som ger amerikaner kärleksproblem? Det är väl de själva? Okej, jag kan sträcka mig till att ett samhälle som maniskt eftersträvar heterotvåsamhetsnormen och då samma tvåsamhet hela livet och inte ens seriemonogami kan vara en bidragande faktor till amerikanernas och andras olycka, men det är ju inte Facebooks fel. Om man är så puckad att man outar sina affärer på offentliga forum får man väl skylla sig själv om ens förhållande spricker. Snarare är det amerikanska skolor/politiker det är fel på, som inte lär ut vett- och etikett på nätet. Tja, det är ju inte bara amerikanska skolor som failar på det området. Nu fanns ju inte direkt internet som var människas egendom när jag gick på högstadiet, men vår hela datorundervisning gick i princip ut på att lära sig fingersättning på tangentbordet med en sån där skiva över så att man inte skulle tjuvkika på sina händer. Hej 1800-talet. Internet behandlas fortfarande som nåt perifert, nåt läskigt men samtidigt inte så viktigt. Inte konstigt att folk inte hajjar vilken genomslagskraft saker kan få på nätet och på t ex siter som Facebook. Det vettigaste vore väl att integrera nät- och i synnerhet internetkunskap i övrig samhällsundervisning och ge folk rätt verktyg att hantera detta underbara samarbete mellan människor? Tycka vad man vill om fejjan (själv pallar jag inte med det riktigt) men då kanske vi alla kunde begripa att det inte är TPB som fildelar uphovsrättsskyddad material, och inte Facebook som knäcker amerikaners kärleksliv.