Helt fritt att avstå miljoner
I veckan avslöjade Dagens Nyheter att alliansen smygavskaffat mål om delad föräldraledighet. I Aftonbladet skrev Daniel Swedin samtidigt att kvinnor under en livstid tjänar 3.6 miljoner mindre än män. Att se till sig själv verkar vara det enda man behöver göra nu för tiden. Åh jag vet att jag låter mossig när jag skriver nu för tiden men det skiter jag i. Om man bara kan motivera sina livsval med att de funkar bäst för en själv är man tydligen immun mot ifrågasättanden. När familjer helt fritt (helt fritt, tänk!) väljer att kvinnan ska vara hemma med barn 80% och mannen 20% sker detta givetvis utan krav från omgivningen och ingen ska komma och peta i deras livsval, men att deras livsval även kommer att påverka andra runt omkring dem bortser vi ifrån. Jag tror att jag har fått ungefär tiotusen kommentarer om barn, graviditet och föräldraledighet sen jag gifte mig. Inte bara allt för nyfikna och närgågna frågor utan lika många fräcka, regelrätta och framför allt oombedda råd och tips. Vänta inte för länge. Du kommer också att vilja vara hemma mest. Dricker du vatten, aha! du är gravid! Jag vill klippa till dem varje gång. En del spekulerar helt öppet i min förmodade, i vattenintag grundade, graviditet, framför min chef. Ja, den chef som lönesätter mig. Tack så mycket. Förutom att det säger väldigt mycket om vår alkoholcentrerade kultur säger det mycket om hur normstarkt vårt samhälle är. En ring, som jag fö inte ens alltid har på mig, har plötsligt gjort mig till en barnmaskin framför allt. Inte ens när jag svarar att jag nog inte vill ha barn spelar det någon roll, för jag vet det bara inte själv än. Maktlösheten när inte ens de egna orden räknas. Det är också intressant att de som pratar med mig högt och ljudligt om detta inte alls verkar fatta själva hur obekvämt det är. Det verkar inte ens föresväva dem att det faktum att barnafödande och föräldraskap introducerar en dimension i arbetslivet som inte är helt okomplicerad. Men det är ju klart, det är flest män som undrat om vi inte ska skaffa barn snart, nu när vi är gifta vet man ju hur det brukar gå, höhöhö. Män som inte själva varken varit gravida, fött barn eller tagit ut föräldraledighet i särskilt omfattande utsträckning. Idiotiska män. Jag vet att man inte kan använda sig själv som empiriskt underlag för att alla råkar ut för det här men en snabbkoll bland mina kvinnliga vänner utan barn (i eller utom en parrelation) bekräftar att det inte bara är jag. Så jag undrar lite vad vi går miste om för att omvärlden tar för givet att vi ska välja ett visst sorts liv som innebär "frivillig" bortavaro från arbetsmarknaden. Ca 3.6 miljoner kronor vad det verkar. Och inte blir det bättre om man redan har barn eftersom kvinnor är de som tar ut mest vab och barnledighet även efter barnens första levnadsår. Men sure, avskaffa jämställdhetsmålen för föräldraförsäkringen kära alliansregering. Gör det bara. Det är ju så härligt med frihet.
7 kommentarer:
Har aldrig slagit mig att folk faktiskt skulle kommentera och diskutera på det viset. Och siffran är intressant, 3.6 miljoner.. Bra inlägg.
Du lyckas alltid skriva så jag får bli arg men också lite hoppfull. Hoppfull för att någon orkar resonera om det jag själv mest bara blir arg för!
Å du är så bra. Alltid bra!
Vi delade 50/50 på f-ledigheten i vår familj (det är jag som kvinna som tjänar mer och då är det ju aldrig några problem, bevars) och har fortsatt dela ansvaret 50/50. Det är ju ofta det som händer när man delat föräldraledigheten. Och då ser jag. Då ser jag hur min man kämpar med "karriären", vad han får för frågor och hur han får stå till svars för resor han inte kan vara med på, möten som måste ligga så att han hinner hämta på förskolan, tidsramar som blir orealistiska eftersom han inte har obegränsat med tid att lägga in. Och jag inser att det där är jag också. Det där är den verklighet jag lever i hela tiden, de förväntningar som redan finns på mig. Ta inte henne, hon har barn. Akta dig där, hon kommer inte att kunna... Bara det att det är så självklart att det inte riktigt märks. Bara att det liksom inte är något jag får bevisa eller motbevisa. Jag är ju kvinna. Man vet ju.
Jag skulle vara beredd att rösta på pretty much vilket demokratiskt parti som helst som förordade en individualisering av föräldraförsäkringen. Revolutionen i det. Å jag ryser av förväntan. Och gråter åt att det är så extremt långt bort.
Boel och Christine, tack för kommentarerna =)
Anna, ja det är ju för jävligt år båda hållen. Att han ska bli ifrågasatt för att han vill vara med sitt barn. Åh, blir så arg. Kämpa på, ni är asgrymma som delar!
Aaaah! Braaa! Man blir ju helt djävla tokig av allt kring barn och giftermål osv. Bara för att man väljer en traditionell sak så förväntas allt annat komma utav bara farten.
Nu vill ju vi ha barn och har redan varit gravida en gång men fick missfall och hann då bara få en liten försmak av hela den där hetsen kring moderskapet och bebisar. Jag höll verkligen på att få spel ibland, ffa av den heliga moderskapskulten och fokuseringen enbart på kvinnan. På ett sätt tur att ha fått en försmak för jag tror att jag nu är bättre förberedd för nästa gång.
Det klart att man inte vet hur det kommer att bli men jag som verkligen inte tänker vara hemma ett år eller ens tänker amma har insett vilken djävla kamp jag kommer att få genomlida. Så fort man inte gör som alla andra eller vad som förväntas av en så blir det ett djävla hallå.
Kan en inte bara få göra som en vill?
Liza, huvudet på spiken där. Bara för att en väljer en traditionell sak kanske en inte vill ha ALLT. Tråkigt att höra om missfall, verkligen. Jag hoppas också att det iaf kan ge att ni är ännu mer förberedda nästa gång. Åh, kram!
Tack, kram.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida