onsdag, augusti 24, 2011

Varje regel har ett undantag utom korven som har två

På tunnelbanan, denna outsinliga källa till mysiga samtal man kan (eh tvingas) lyssna på på vägen hem från jobbet, hörde jag lite av en spännande konversation idag. Den fördes mellan två enligt sig själva gigantiska intellekt som hade förstått -citat- hur saker och ting verkligen funkar -slut citat-. Tex tyckte de att det var synd och skam att såna som, eh ja typ, inte är födda i Sverige tar deras söners jobb. Ja invandrare alltså (viskande). Väldigt tråkigt för deras söner som aldrig gjort systemet något ont. Sen pratade de lite om en gammal bekants barn, som tydligen hade gjort bort sig och fått sparken (eller något dylikt, ja man vet ju inte så noga men han hade alltid varit något av en odåga den där). Sparken, säkert. Men så är det ju här i världen konstaterade de ändå. Darwin ger och Darwin tar och det naturliga urvalet rensar helt logiskt bort de som inte riktigt klarar, ja trycket (kursiverat). Nickar mot varandra, höjer på ögonbrynen. Jag funderade lite på att bryta in och medlidsamt beklaga att deras söner inte riktigt pallade trycket och att det eventuellt var därför de inte fick några jobb medan de där invandrarna som tydligen tagit jobben kanske helt enkelt var bättre lämpade, men jag ville ju inte lägga mig i. Darwin kanske har fel ibland tänkte jag och återsjönk in i min bok.

tisdag, augusti 09, 2011

Ohederliga politiska analyser

Sen jag gick på semester för två veckor sedan har en terrorist skjutit och sprängt ihjäl 69 personer i Norge, USA:s kreditbetyg sänkts från AAA till AA+, Julia Tymosjenko häktats, masskravaller utbrutit i London och Stockholmsbörsen fallit med mer än 10%. Det är en härlig värld. Det är också en värld där det är ganska svårt att inte känna sig som den enda kvarvarande intellektuella människan, vilket är en farlig tanke (ekokammaren, etc etc). Det är så klart inte sant, men att gång på gång läsa och höra om föreslagna åtgärder på världens problem som är noll långsiktiga och noll insiktsfulla är... frustrerande. Kravallerna i London förklaras från regeringshåll med "organiserade kriminella". De ska slås ned med armens tankers. Ja, för organiserade kriminella ligger på lur i hundratals och inväntar en dödsskjutning för att få en anledning att tända eld på bilar och hus. Jag vet ju inte hur andra fungerar, men något säger mig att människor med arbete, hem, mat, pengar och utbildningsmöjligheter inte går ut och tänder eld på bilar, varken i Londons förorter eller på Greklands gator. Människor som är arbetslösa, inte kan ge sina barn nya kläder och aldrig har råd att åka på semester och som allmänt betraktas som "bus" däremot. Jovars. En annan tanke kunde vara att man såg över situationen för den enorma mängden fattiga barn i England och vad man kunde göra för att hjälpa dem. Fattiga barn blir ilska tonåringar blir troligtvis mer benägna att hata det sk etablissemanget. Det är alltså vettiga åtgärder, eller alltså tankers. Oförmågan att skilja på struktur och individ är väl ok om det är en vanlig twittrare som gör analysen, men är det för mycket begärt att en regering ska vara bättre? Att ledarna för ett land inte skulle försöka lösa en kris genom att hytta med näven utan att på ett intellektuellt sätt förlita sig på de kilometervis med hyllmeter av forskning som visar att uppror följer i klassklyftornas spår, och ta sig an the fucking riktiga problemet? Jag hoppas innerligt att Stoltenberg håller vad han lovat och att fler av världens ledare börjar agera som de norska. Mer demokrati, mer öppenhet. Mindre victimblaming. Allt hänger ihop, ser ni inte det? Sen tycker jag att man ska läsa Rasmus Fleischer i AB idag och fundera över hur så många människor röstar på partier som är så uppenbart rasistiska, kvinnofientliga och ytterligare spär på de klassklyftor som orsakar just sådana upplopp som de som just nu pågår i London. Ja, detta var dagens svamliga, frustrerade blogginlägg från en semestersoffa på ett regnigt Skillinge. Jag kämpar hårt här med att inte hata världen men kan inte låta bli att känna att min lilla bubbla av trevlighet, vita möbler och sommarkorsord bara är ett stormens öga.