En elektronisk tröst som förhoppningsvis når fram även bakåt i tiden:
Här sitter en fullkomlig främling som knappt vet någonting om vem du är eller var och ingenting om vad du går igenom. En pojke med Aspergers som knappast förstår vad känslor är som ändå bryr sig om dig och hoppas att du mår bättre och önskar att han kunde göra mer, eller ha gjort mer. Kanske betyder det att allt inte är fruktansvärt.
7 kommentarer:
Puss på pannan, klapp på kinden och en varm kram...
babe, förihelvete. get yourself together.
kyssar,
s
tagit mig i kragen nu. det gör lite ont.
Jag tröstar när som helst. Skicka ett mail och berätta vad du vill att jag ska säga så ska jag leverera det så spontant att du tror att det är äkta...
Seriously. Undvik Linköping. Det är första steget...
Uppskattade för övrigt länken till Naturen. Den var jag.
/M
the sadest part, of a broken heart, is not the ending as much as the start...
love you hon'...
En elektronisk tröst som förhoppningsvis når fram även bakåt i tiden:
Här sitter en fullkomlig främling som knappt vet någonting om vem du är eller var och ingenting om vad du går igenom. En pojke med Aspergers som knappast förstår vad känslor är som ändå bryr sig om dig och hoppas att du mår bättre och önskar att han kunde göra mer, eller ha gjort mer. Kanske betyder det att allt inte är fruktansvärt.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida