Hjärntrusten
Okej, låt gå för ängsull. Jag står upp, även om det blåser snålt och det går att värma sig på mig om det krisar. Jag är rätt rar och söt, ungefär ängsulligt. Tyvärr blir det inget med trumpeten. Möjligtvis, med tvekan, skulle jag kunna vara en saxofon. Lite uddlös, men nice. Gruyèren blir det heller inget med. Det kan få bli vacherole, men hårdare än så är jag inte. Trots ansträngningar, och hur mycket jag än skulle vilja är jag inget satänglinne. Jag är definitivt något far more slitstarkt. Jag vill inte säga bävernylon, men något tåligt alla gånger. Ett par lite för stora jeans som man kan måla om sjöboden i. Kanske så.
Sorry folks, det blir inte roligare än så här idag. Ja alltså, det har varit en spännande dag. Fin promenad though.
Sorry folks, det blir inte roligare än så här idag. Ja alltså, det har varit en spännande dag. Fin promenad though.
5 kommentarer:
Altsaxofon... Paul Desmond. Take Five. Uddlöst my foot.
Du är en orkester, en äng. Men jag kanske fuskar när jag skriver så.
milord, jag rodnar ju bara och min fasad krackelerar. folk kan tro saker om oss. asså herre, ät lite fisk och skärpa sig.
Vad skulle de tro? Att du är månfacetterad och fin och att jag är en sucker för metaforer (ett metafår). De tror ju rätt då, ju.
Jag är snygg i håret också, det får de gärna tro. Tro det alla som läser det här. Tack.
far, får metafår får? nej, metafår får inte får, metafår får metalamm. metafisk?
Metafisk ja. Flundra.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida