Sömnlös natt

Igår svängde jag ihop en proffsig soppa till middag, med morötter, persilja, palsternacka och vitlök. Imorse fortsatte svängandet, med frukostyoghurten precis som vanligt. Ve mig själv när det smakade vitlök om bananen. Vi minns, använd annan skärbräda. Nu måste jag borsta tänderna med klorinindränkt scotchsprite för att få bort smaken.

Jag laddar lite för att få ihop till en go fug yourself om Ebba von Sydow. Tyvärr läste jag en briljant recension av hennes nya (enda?) bok i aftonbluddret (experten?) igår och jag kommer aldrig att nå upp till samma nivå. Hon är världens största skämt, som inte är ett. Det måste vara en hårfin linje mellan att håna och att hånas och hittills har hon definitivt lyckats hålla sig hitom. Hon hånar med bravur och är så distanslös att hon skulle kunna övertyga påven om att byta ut mössan mot kondom bara för att det är såå våren 2006. Hon är så övertygande i sina geishaögon och bakåtstrukna råttfärgade att jag själv överväger att snöra på mig skorna och springa till MQ för att handla något pastellfärgat och ett hårspänne med glitter. Det är viktigt, ju, för att inte säga det viktigaste. Mänskliga värden får man på köpet. Tag en tubtopp, betala för två, och glöm inte att lämna den lilla kupongen som berättigar till självförtroende och girlpower i kassan. Så länge du har vackra ben, that is. Annars kan du go fug yourself, tycker Ebba. Det är inte utan blodsmak i munnen, som sagt.

Jaha, och vad är det för fel på blogger nu då? Att man aldrig.