Fisherman's friend och en treo

Om jag hade en ljudmoj skulle jag spela in en snutt whiskyröst att distribuera i etern till er förhoppade (?) glädje. Det kan ha med min flickväns och mitt skådespeleri igår att göra. Man vet att man är en dålig människa när man 1) kraschar någons hemmafest, 2) gör det medan man spelar äkta par och 3) tar emot goda råd om ens fejkade homosexuella förhållande från människor som verkligen bryr sig. Bebi yr omkring, min röst transformeras till Janis Joplin gone bad. Får ragg på Connection.

Jag antar att det är det välförtjänade vansinnet som får mig att skriva i gäster med gäster-stil. Olydiga fejkflator förvirrar sig på ö, rullar nerför trappa, upplever veckans low.

Oh lord, won't you buy me some common sense.