Hej hej ont om tid

Och det blev fredag och det blev morgon, den femte dagen. Skuldtyngd stod hon i kassan. Varför? Ge fan i det sa Den Inre. Den yttre tuffade på emellertid, obehindrad, av gamla vanor matad med bränsle i evighet amen. För att hon var glad var hon ledsen. Den lycka som varar länge är fördärvande ty hyresvärden förlorar förmågan att tackla sorg. Det är ett fegt sätt att leva, som hon fördömde. Lycka fanns där idag, skrämmande inslag. De kunde prata om det ikväll, tänkte hon, på balkongen med vinet och osten bakom tallarna på ön i solnedgången som inte riktigt syntes. De kunde prata om lycka, drömmar, insikt, utsikt, om livet. Knyttet levde livet nu och det var så skönt att veta. I tjugofyra timmar härjar de på ön, utan snus.