Det var nästan en afton i början av september
Saker jag kunde ha sagt:
-Hej
-Hej babe
-Hej snygging
-Hej rara du, men är du i Stockholm?!
Det jag sa:
-Du är för fan sjuk i huvudet!
Som tur är, eller om det är skicklighet och i så fall min sådan ity jag gottar mig i omdöme, blev inte min något aviga hälsningsfras avgörande för resten av konversationen. Dessutom tänker jag ursäkta sagda fras med att hävda att hans lilla appearance faktiskt var synnerligen sjuk i huvudet. Men sweet.
Konversationen varade i två dygn, by the way.
Today I'll stand in faith and raise
The voice of praise
The sun is strong, I'm standing in the light
I wish to God that it was night
-Hej
-Hej babe
-Hej snygging
-Hej rara du, men är du i Stockholm?!
Det jag sa:
-Du är för fan sjuk i huvudet!
Som tur är, eller om det är skicklighet och i så fall min sådan ity jag gottar mig i omdöme, blev inte min något aviga hälsningsfras avgörande för resten av konversationen. Dessutom tänker jag ursäkta sagda fras med att hävda att hans lilla appearance faktiskt var synnerligen sjuk i huvudet. Men sweet.
Konversationen varade i två dygn, by the way.
Today I'll stand in faith and raise
The voice of praise
The sun is strong, I'm standing in the light
I wish to God that it was night
1 kommentarer:
*stort brett leende*
btw, den som känner sig träffad>> var "förlägning" en medveten felskrivning för "förlängning", för det som kunde vara ogörligt att lära icke namngiven dam?;)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida