fredag, september 01, 2006

Glädje i två set

Asså, jag är lite småkär i de superfina jazzpojksen och det var störtfint att se dem live. Från tårna, genom lungorna, som just gammal sjö och även sådan innan storm, hetsigt, blankt, lekfullt, farligt, strävt och sammetslent. Och händerna över det svarta och vita, som jag sneglade på mest hela tiden, tänk sådana händer, så lätta så bestämda så flinka så inlevelsefulla. Lukten av mörkt öl och svettpärlorna i pannan, allt det där eftersträvande, i spegelbilden på en saxofon. Sensibelt. Å P2 var på plats och spelade in å.

1 kommentarer:

Blogger Alexandra sa...

Åh vad fint, jag vill också vara småkär!

9/01/2006 8:03 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida