En knytnäve i underlivet
"Kyrkans makt biter sig fast i Latinamerika som har världens hårdaste abortlagar. I Nicaragua tillåts sedan i slutet av oktober inte längre kvinnor som riskerar att dö av sin graviditet att göra abort." (Metro typ i måndags.)
I Polen är tillsnävningen av abortlagen också på tapeten. Det är en fläckad tapet, som sitter på väggen hos en kvacksalvare någonstans, och flagnar av brunt levrat blod från svenska kvinnor bland andra.
En gravid kvinna hyser två liv i sin kropp; sitt eget och fostrets. Hon delar inte bara kropp med fostret utan är även fostrets kropp samtidigt som fostrets är hennes. I Nicaragua delar kvinnan dessutom sin kropp med staten, om man får tolka landets abortlagstiftning. Kvinnan slutar i någon mening att vara sin egen och blir deras, alternativt Kroppen, i sin bestämda form. Eftersom det är oklart vem som har störst rätt till Kroppen har man helt enkelt bestämt att det är staten och fostret. Kvinnans uppgift är att vara armar, ben, aorta och lite annat krafs, i syfte att försörja det eventuella liv som hennes före detta kropp innesluter. Hennes största uppgift är att bära fostret, och att göra det till statens belåtenhet. Att kvinnans livmoder hyser ett (potentiellt) extra liv innebär inte en större bestämmanderätt utan tvärtom en inskränkt sådan. Var ligger logiken i detta? Varför har det ofödda barnet större rätt till Kroppen än kvinnan? Varför är fostret mer ett ofött barn när det ligger som några sammanslagna celler i livmodern än när det finns uppdelat i ägg och spermier? Dessa två beståndsdelar är också potentiellt liv, bara lite mer distansierat. Bör man inte helt förbjuda preventivmedel, för logikens skull? Kanske rent av påbjuda öppet sex på gator och torg? (Hedvid Eleonora kyrkopark i närheten av Östermalmstorg torde duga utmärkt för kopulering.) Förbjuda asexuella förhållanden? Det kan verka löjligt men i slutänden handlar det om frihet, människors och i synnerhet kvinnors. I Aftenposten härom veckan skrev en ung kvinna frågande om varför så många aborter måste genomföras. Jag frågar mig snarare om så många oönskade barn verkligen måste födas och vad vi kan göra för att inte ens hamna i en abortsituation. Och trenden? Fler länder närmar sig Nicaragua, som sagt t ex Polen. Waky paky poeple!
I Polen är tillsnävningen av abortlagen också på tapeten. Det är en fläckad tapet, som sitter på väggen hos en kvacksalvare någonstans, och flagnar av brunt levrat blod från svenska kvinnor bland andra.
En gravid kvinna hyser två liv i sin kropp; sitt eget och fostrets. Hon delar inte bara kropp med fostret utan är även fostrets kropp samtidigt som fostrets är hennes. I Nicaragua delar kvinnan dessutom sin kropp med staten, om man får tolka landets abortlagstiftning. Kvinnan slutar i någon mening att vara sin egen och blir deras, alternativt Kroppen, i sin bestämda form. Eftersom det är oklart vem som har störst rätt till Kroppen har man helt enkelt bestämt att det är staten och fostret. Kvinnans uppgift är att vara armar, ben, aorta och lite annat krafs, i syfte att försörja det eventuella liv som hennes före detta kropp innesluter. Hennes största uppgift är att bära fostret, och att göra det till statens belåtenhet. Att kvinnans livmoder hyser ett (potentiellt) extra liv innebär inte en större bestämmanderätt utan tvärtom en inskränkt sådan. Var ligger logiken i detta? Varför har det ofödda barnet större rätt till Kroppen än kvinnan? Varför är fostret mer ett ofött barn när det ligger som några sammanslagna celler i livmodern än när det finns uppdelat i ägg och spermier? Dessa två beståndsdelar är också potentiellt liv, bara lite mer distansierat. Bör man inte helt förbjuda preventivmedel, för logikens skull? Kanske rent av påbjuda öppet sex på gator och torg? (Hedvid Eleonora kyrkopark i närheten av Östermalmstorg torde duga utmärkt för kopulering.) Förbjuda asexuella förhållanden? Det kan verka löjligt men i slutänden handlar det om frihet, människors och i synnerhet kvinnors. I Aftenposten härom veckan skrev en ung kvinna frågande om varför så många aborter måste genomföras. Jag frågar mig snarare om så många oönskade barn verkligen måste födas och vad vi kan göra för att inte ens hamna i en abortsituation. Och trenden? Fler länder närmar sig Nicaragua, som sagt t ex Polen. Waky paky poeple!
upplagd av Chris
15:49
18 kommentarer:
Därför att dessa "sammanslagna celler" definierar allt medan en spermie eller ett ägg innehåller en delmängd som utan sin motpart har lika mycket potential som en kastrull. Redan de första fostercellerna innehåller samma DNA-kod som finns i alla celler i en fullvuxen människa, samma DNA-kod som definierar den biologiska varelsen ända till dess död (om man borträknar miljöfaktorerna). Processen som startar i och med befruktningen tar slut först när varelsen dör och kan alltså potentiellt pågå i över hundra år. Samma process...
"Lite mer distanserat" är med andra ord en underdrift av stora proportioner.
När övergår "potentiellt liv" till "liv", är en lämplig motfråga känner jag. Om det är vid födsel, bör abort vara tillåtet fram till och med nionde månaden?
det är inte möjligt fram till och med nionde månaden med en rimlig riskbild.
Fundamentalister och annat pack vill komma åt vår abortlagstiftning. Visst kan jag vara med och diskutera när livet är ett liv men fortfarande ska kvinnor ha rätt till sina egna kroppar. Allt annat är bara patriarkala argument för göra kvinnan till en hemhjälp och babymaskin.
kapten, du är en vis man (ehrm, du håller med mig alltså).
Om kvinnan har rätt till sin egen kropp, existerar konceptet "rimlig riskbild" då, menar jag? Och om man upptäcker tekniker som gör att riskerna är minimala, bör så pass sen abort vara tillåten då? Det jag egentligen far efter är ju gränsen när "potentiellt liv" övergår till "liv". Den bör rimligtvis definieras om den används i resonemang.
Sen håller jag inte med om "allt annat är bara patriarkala argument för göra kvinnan till en hemhjälp och babymaskin".
Livets (särskilt det ofödda livets) helgedom är något många religioner håller benhårt på. Det finns inte nödvändigtvis något fundamentalt patriarkalt över att tycka att abort eller preventivmedel borde vara förbjudet. Det må vara idiotiskt på många nivåer, men inte nödvändigtvis patriarkalt. Många kanske använder det med sådana syften i åtanke, men i grund och botten är de åtskiljda. Att framhålla avhållsamhet är inte patriarkalt på något sätt, eftersom avhållsamheten gäller båda könen.
Jag är helt för kvinnans rätt till hennes egen kropp och försvarar utan tvekan rätt till fri abort. Men det är viktigt att försöka förstå motparten också, inte bara förenkla och förakta.
Det här är en jättesvår fråga med otroligt många infallsvinklar. Innan jag själv fick barn var jag helt för en fri abortlagstiftning. Nu när jag har barn och har burit honom i magen i nio månader så är jag mer sentimentalt inställd och vill absolut inte att man ska ta bort något foster. Å andra sidan så är jag väldigt medveten om vilken sits man hamnar i när man blir med barn och den sitsen är inte optimal alla gånger. Det kan låta själviskt, men om man vet att man inte kommer att klara av att ta hand om ett barn, är det då rätt att behålla det? För mig personligen så är det skillnad på aborter och aborter, beroende på när do görs. Gränsen för när man kan rädda ett för tidigt fött barn och gränsen för när man får göra en sen abort nästan överlappar varandra. Har man blivit gravid så vet man i dom allra flesta fall om det och man borde ha så pass mycket tid att tänka igenom att man kan genomföra aborten, om man väljer det inom typ tio veckor. Sen är det klart att det finns en medicinsk aspekt, både för mamman och för barnet men det går ja inte in på, för det är dom "vanliga" aborterna jag funderar på.
And ffs, använd kondom, p-piller, spiral, p-spruta... det finns så många sätt att undvika att bli med barn om man inte vill bli det och då slipper man det hemska beslutet huruvida man ska ta bort fostret eller inte. There.
Om vi killar skulle vara tvungna att att bära runt på en unge i nio månader så skulle abort finnas och den skulle vara retroaktiv fram tills ungen var 18.
Visst kan jag förstår motståndarnas argument men jag tänker då fan aldrig ändra mig när det gäller det.
Jag hörde på radion idag om ett land, kommer ej ihåg vilket, där våldtäktslagen skulle ändras/hade ändrats (minnet är lite suddigt). I alla fall, det såg ut som så att en kvinna behövde fyra manliga vittnen för dådet, annars kunde hon bli dömd för otrohet. Fy fan.
det är en knepig fråga, men för tillfället är jag förbannat glad att jag lever i sverjet.
tack alla för era långa inlägg och kloka kommentarer. det är väldigt skönt att få bra (och mycket!) respons på ett sånt här inlägg. jag till hör nog de mer cyniska ifrågan om vi talar om den ur ett genusperspektiv, vilket jag gjorde, och håller återigen med kaptenen. det bästa vore ju om man kunde göra som antira sa och i sverige har vi alla möjligheter, men inte överallt i världen.
kärlek alla.
Efter att levt i Guatemala i två år så är min uppfattning att det är omöjligt att separera frågan om abort från patriarkala samhällsstrukturer och religiöst förtryck. I Guatemala var det till exempel inte så länge sedan kvinnor fick den lagliga rätten att arbeta utanför hemmet och det man pratar om i dag är rätten till information om preventivmedel. Abort är det inte tal om. Än.
Min analys är att det inte handlar om "livets helgedom" utan om en stark rädsla för vad som händer när (inte om) kvinnorna blir frigjorda. Om det vore en genderneutral fråga skulle inte männen knulla runt och vara stolta över det och alla kvinnor som haft sex före sitt äktenskap, eller med en annan man, kallas för hora. Det har aldrig varit tal om att avhållsamhet gäller båda könen. Inte i Guatemala, inte i Sverige. Om den katolska och andra kyrkor verkligen brydde sig om "livets helgedom" skulle man kunna börja med att informera om tex kondom som ett bra sätt att undvika en situation där dna-potentialen har blivit ett faktum, eller som ett sätt att minska risken för spridningen av HIV.
Det är märkligt hur lätt det är att fokusera på begrepsdefinitioner snarare än att se på vilka konsekvenser, i det här fallet abortfrågan, för med sig för en viss grupp. Visst är definitioner viktiga men också farliga eftersom de lätt kan förflytta fokus i en fråga. Men det är väl så med makt och maktutövning, att man retoriskt driver igenom sin egen politik för sitt eget intresse oavsätt dess konsekenser i praktiken. Och det är kanske just därför kvinnorna är den grupp som får betala priset. Inte bara i abortfrågan och inte bara i Guatemala.
Begreppsdiskussioner är inte ointressanta, men de är underordnade verkligheten. Dock brukar det vara så att man bortser från den helt i diskussioner, vilket jag anser vara fel.
Organiserade kyrkor och tron/religionen som ligger till grund för den är ofta två helt olika saker. Jag förnekar inte för en sekund att organiserade kyrkor är hierarkiska och ofta patriarkala strukturer skapade av och för en godtycklig illuminati (i fallet katolska kyrkan är påven ställföreträdare till en rapporterat allvetande gud som finns överallt och som därmed borde kunna klara sig utan en sekreterare). Organisationer byggda runt en religion är onda oftare än de är goda.
Som vanligt riktigt bra skrivet.
jag vet att detta kommer som en lågvattenkrypare i denna högt ställda diskussion ( och även en smula sent...;)
...men om kvinnan inte får göra abort för att fostret är "liv" i någon mening och har rättigheter, skulle man knunna fortsätta in i absurdum och förbjuda männen att ta sig en fredagsrunk eftersom det är slöseri med en ohemul massa potentiellt liv...och den dagen det förslås som en lag och att männen ställer upp på det...
sen håller jag med antira - på med kådis för fan. men det hjälper inte våldtagna kvinnor och de har all jävla rätt över sin kropp. Sen kan påven med den fula mössan komma och snacka om han vill!
jag vet inte om det redan har blivit sagt, men varför i hela friden är en graviditet kvinnans fel? man får alltid höra att man skulle ha skyddat sig, ätit p-piller eller inte slarvat med dom, men var är killens ansvar? jag har personligen aldrig stött på att någon har ifrågasatt killen, det är alltid tjejen som borde ha "vetat bättre". idioto. och nu är jag arg också.
antira, ja, det kan man fråga sig. om det är oönskat är det kvinnans fel. om det är önskat är det mannen som är skaparen. märkligt.
...Och i Mexiko ska alla som blivit valdtagna ha rätt till en abort. Självklart är verkligheten inte lika rosa, därför är "illegal abort" nummer tva (till fem, beroende var man far sin information fran) i listan av anledningar till varför kvinnor dör i det här landet.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida