Jaha, melodifestivalen ikväll känns helt i linje med livet i övrigt

Egentligen har jag ingenting att skriva här, idag heller. Det är som om bokstäverna ramlat ur mig. Hur hittar man tillbaka? Jag gör saffranspannkaka och dricker ett litet glas rödvin. Över diskbänken står lysröret på och vi får limemarinerad kyckling med glasnudlar till middag E och F bjuder. Jag vet inte om den där pannkakan blir så bra den här gången för det fanns bara ett ägg och jag tror att det borde vara minst två i. Boysenbärssylt är också väldigt svårt att hitta. Boysenbär är en hybrid mellan hallon och björnbär. Betyder det att boysenbär kan bli föräldrar till nya boysenbär, eller är det som när åsnor och hästar får barn att mulan blir infertil? Ni ser, såna här saker tar all plats i mitt huvud och tankar om det feministiska övertagandet av signalbehandlingssektorn får stå tillbaka. Jag har blivit tom i bollen trots att jag stoppar in nytt där hela tiden. Förra veckan lärde jag mig ganska mycket om Gomorysnitt (bla att det krävs mycket kaffe för att lära sig det) och en del om trädsökning. Jag känner mig ordinär, mina damer. Ordinär. Och jag har börjat hångla offentligt.