Också

Gillian Welch är en nymf. David Rawlings är en nymf. Tillsammans är de nymfigast av dem alla, och uptown banjo? Det var gigantiskt bra på China igår, överväldigande. Jag har sett en del klassisk gitarr förut men jösses, och så hans hår så där, jösses. Jag tänkte, han påminner lite om Eff. Stämsång är annars som lördagsgodis. Ursäkta att jag går all Forrest Gump här. Jag älskar stämsång, men det går inte att få det varje dag och fortsätta att älska det. Det häftigaste är när man inte får tillgång till riktigt allt så att man vet att det fortfarande finns saker att hämta i påsen, om än man fått sig lite till livs och njutit helt och fullt. Gillian Welch är en påse med godis och igår var vi precis klåfingriga nog för att upplevelsen skulle bli perfekt och inte för mycket. Kanske lite publikfrieri efter första inropet men det älskar vi ju, också. Under Long Black Veil rös jag från tårna och uppåt. Det var hennes första gång i Stockholm och jag hoppas hon kommer tillbaka. Hon verkade gilla det, också.