tisdag, januari 26, 2010

Hellre frisk och rik än fattig och sjuk

Det är många som tror att de själva står för notan när bidragsfuskarna med list och finurlighet undanhåller sin arbetskraft från staten. Medan de arbetsskygga satarna med diffusa och påhittade sjukdomsdiagnoser smyger runt i sin lyxiga vardag iförda mjuka sammetsbyxor tvingas anonym 1, 2, och 3 att betala för deras tillvaro. Det förefaller nästan som att farbror staten går direkt in på anonyms konto och vips, så är en liten slant dragen från hushållskassan! Slanten sätts sedan in på arbetsmyglarnas flärd-med-extra-allt-konto för att fungera som diamantpålägg åt de redan bidragsstinna smyglediga. Precis så är det. Den vardag som vår anonyma arbetsmyra lever i däremot, där råder bister kyla på utdragssaldot. Ingenting återstår till att i redlighetens namn göra rätt för sig när man nyttjar vägnätet, sjukvården och kommunala musikskolan, råkar ut för ölfyllor som går över styr och kostar en sönderslagen busskur, får sjukhustaxan för frugans brutna näsa som det faktiskt inte var meningen att krossa, måste fylla hålet efter de bortspelade travpengarna (lurendrejeri!) och en del annat smått och gott. Den massiva kostnaden för global uppvärmning tex, och några krig, samt att döttrarna i familjen uppfostras till att tjäna mindre pengar än sina bröder. Det är sådana saker anonym skulle vilja betala för, men som blir svårt nu när bidragsfuskarna har direktlina in på kontot. Jag håller givetvis med anonym till hundra procent. Det är verkligen förskräckligt hur pengarna går till fel saker här i samhället och att det alltid är samma friska människor som tvingas betala räkningen medan de sjuka kommer undan med en kanelbulle i varje hand.

9 kommentarer:

Blogger Elin sa...

ÅH! You rule Christina! Jag kan bara komma med högstadierespons just nu!

1/26/2010 9:47 em  
Blogger Chris sa...

haha, tack!

1/26/2010 10:00 em  
Anonymous moisthlm sa...

Utan att ha läst kommentarerna till den rätt vedervärdiga artikeln kan jag ändå inte låta bli att tycka att du är fel ute. Sjukförsäkringssystemet är en av de tyngsta utgiftsposterna i statsfinanserna. Systemet har funkat kass. Folk har hamnat snett och fastnat utanför arbetsmarknaden, vilket de flesta från höger till vänster varit eniga om. Om det rör sig om fusk eller systemfel är hugget som stucket, funkat bra har det inte.

Självklart finns det massa andra saker i samhället som också kostar pengar. Men varför skulle det vara en anledning att tycka att det är okej att sjukförsäkringen kostar mer än den borde? Logikglapp. Sorry!

1/27/2010 12:09 fm  
Anonymous Kaptenen sa...

Sjukförsäkringssystemet må kosta pengar och det är själva grejen...

Mo: Två fel blir inte ett rätt. Men att kalla sjuka människor för fuskare och myglare bara för att ge legitimitet till att göra ett dåligt system ännu sämre är inte okej.

1/27/2010 7:36 fm  
Blogger Christina sa...

mo, jag har inte sagt något särskilt om sjukförsäkringssystemet i sig. jag är övertygad om att det finns åtskilliga saker man kunde göra för att effektivisera. jag vände mig mot just kommentarerna från alla dessa anonyma som klagar på att deras skattepengar går till arbetsskygga sjuklingar, men som helt missar att även de själva kostar en jävla massa pengar, även om de är friska. även sjuka betalar dessutom skatt. jag tycker personligen att det finns mycket värre saker som bekostas av mina skattepengar än människors sjukförsäkringar, även om det kostar onödigt mycket.

sen är ju artikeln helt vedervärdig. de är dinosaurer.

1/27/2010 9:08 fm  
Blogger Liza sa...

Mkt bra skrivet. Tror verkligen inte på detta utförsäkringssystem. Vad fan ska arbetsförmedlingen göra med alla dessa människor som är på kanten?

Kanske det skulle lönat sig bättre att lägga pengarna på en rejäl rehabilitering av de som är inom sjukförsäkringen för att sedan slussa ut dem i arbetslivet. Om inte annat kanske det där - när människorna behandlades som individer - skulle uppdagas några fuskare som faktiskt "inte vill jobba" som alliansen så fint uttrycker det.

Jag är det levande beviset på att samhället kan tjäna extremt mycket pengar på att först lägga ut lite på den sjuka för att sedan kunna casha in när den sjuka blir frisk och skaffar sig ett välbetalt jobb och skattar järnet.

Alltså C, den där middagen. Vi måste ta tag!

1/28/2010 2:48 em  
Blogger Christina sa...

liza, ja! vi håller på att leta/köpa lägenhet för tillfället och är helt sönderstressade över det, men när det finns papper skrivna blir det middag!

1/28/2010 6:37 em  
Anonymous moisthlm sa...

Av ren princip vägrar jag att läsa kommentarerna på Aftonbladet. Jag har tillräckligt med dödslängtan som det är.

Debatten om det nya systemet är både skev och ofta oinformerad. Att sätta tydliga tidsgränser för rehabiliteringen är jättebra. Tidigare kunde ju allt bara rulla på utan att något hände hur länge som helst. För att motverka långtidssjukringning gäller det att få tillbaka den sjuke i någon form av arbete så snart som möjligt. Själklart finns det diagnoser där det är omöjligt, men ofta är det både möjligt och önskvärt. Det har ju helt tappats bort i det offentliga samtalet.

Sen finns det helt nya problem med det nya systemet. Utförsäkringsprincipen exemplevis suger i nuvarade form. Försäkringskassans rutiner för att samarbeta i rehaben är i princip obefintliga. Skrattretande dåliga, faktiskt. Men mycket är ett tydligt steg framåt.

Tyvärr har detta blivit valfrågan den här gången, vilket omöjliggör en sansad debatt.

1/29/2010 3:36 em  
Blogger Chris sa...

Mo, kommentarerna fanns säkert på aftonbladet också, men de jag läste kom från Isobels HK's blogg, som också länkade till artikeln.

Anyways, du kan mer om systemet än många, och jag håller med om det du skriver ovan.

1/29/2010 3:58 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida