söndag, augusti 29, 2010

Rationalitet är inte alltid så rationellt

Alltså Lena Anderssons ledare. Jag förstår delar men tycker att hon är alldeles för hård i sina resonemang för att det ska bli intressant på riktigt. Sen undrar jag, liksom tex Niklas, hur vanligt det är med familjer om 6-8 barn i Sverige idag (snittet tycks ligga på ca 1,9 barn per kvinna), men det är kanske en detalj i artikeln. Oavsett tycker jag att hon missar en potentiellt intressant diskussion. Sure, de barn vi föder i västvärlden kommer att konsumera mer än en hel hoper barn födda på den fattiga landsbyden i Indien och därmed utgöra en försämring för miljön, men det är ju bara om vi låter världen fortsätta att se ut som den gör. Om vi istället kunde besluta oss för att inte äta (så mycket) kött, köra så (jävla) mycket bil, flyga till Bahamas på semester och handla träningscyklar, klänningar, platt-tv's, kostymer, datorer, porslin, sommarstugor, trädgårdsmöbler, högtalare, hårnålar, klorblekta kaffefilter osv osv osv in absurdum, skulle den här jorden kunna försörja alla, inklusive våra ofödda barn. Frågan om man bör eller inte bör skaffa barn ur ett strikt rationellt miljöperspektiv blir helt galen att ställa eftersom folk för det mesta (?) skaffar barn för att de verkligen längtar efter dem. Svårt att agera rationellt i alla lägen liksom. Jag är helt med på att vi borde ifrågasätta familjenormen och diskutera den press många, inklusive jag, känner på sig att bilda barnfamilj, men miljöargumentet? Näej, håller inte tycker jag.

4 kommentarer:

Blogger kai sa...

Fast när du säger att jorden kan ”försörja alla”, hur många är ”alla”? Självfallet varierar den befolkning jorden kan bära med vad var och en konsumerar, men jag har svårt att se att befolkningen, ens om alla äter linser enbart, kan bli så väldigt mycket högre än den är nu utan att vi gör åkrar av all tillgänglig mark – savanner, skogar och bergstoppar inräknat. Optimum Population Trust beräknar att det inte går att leva på ett hållbart vis ens med nuvarande befolkning på jorden.

Under min livstid har jordens befolkning fördubblats. Fördubblats. Man inser lätt att om det skulle fortsätta så, så blir problemet inom ganska kort tid inte bara att framställa mat åt alla dessa människor utan att överhuvudtaget ha utrymme att förvara dem på… Nu har födelsetalen sjunkit från de nästan 5 barn per kvinna som gällde globalt i mitten på 1960-talet till kring 2.5 barn per kvinna, så emedan takten har minskat, ökar jordens befolkning fortfarande i rask takt.

Jag kan bara hoppas, men törs inte tro på, att vi lyckas minska vår konsumtion tillräckligt mycket för att bara genomgå mindre katastrofer, men det går inte utan att också fortsätta få ner födelsetalen och helst ännu fortare än hittills.

8/29/2010 11:15 em  
Anonymous christina sa...

kai, "alla" är såklart ett luddigt begrepp. vi kan ju inte vara en triljon, jag tror inte heller det skulle gå. jag har dock sett andra kalkyler som visar att om vi tex skulle sluta äta kött och sluta odla upp åkermark till bränlseförsörjning och djurföda till nötkreatur som vi ska ha som föda, så skulle jorden räcka åt åtminstone så många som vi är nu, länge till. jag minns inte var jag sett detta och det kan såklart vara galna siffror. vidare tycker jag, som jag också påpekade i posten, att hon har rätt till viss del, men hon lade fram det på ett så konstigt sätt. klart att vi kan diskutera barnafödandet OCKSÅ, men borde vi inte sluta konsumera först?

8/30/2010 8:48 fm  
Blogger kai sa...

Jag ser inte att det ena går att separera från det andra: barnafödande är konsumtion.

Att vi skulle kunna leva hållbart på nuvarande befolkningsnivå är möjligt, men spelar inte så stor roll eftersom det redan ligger så många barn ”i röret” – befolkningen kommer att öka med ytterligare några miljarder i princip oavsett vad vi gör.

Sen är det nog lättare att hindra folk från att, säg, importera kaffe (gick inte så bra senast, dock) än att hindra dem från att skaffa barn, men definitivt kan man åtminstone slå in på en politik som inte uppmuntrar till maximalt barnafödande. I stora delar av Europa har man vikande befolkningssiffror, men detta ses av politiker som ett problem, just därför att man inte ens vill tänka på en framtid som inte är status quo ökande tillväxt i både konsumtion och befolkning.

Tyvärr förde Andersson sin argumentation utifrån nån sorts personlig fan-vad-ungar-är-besvärliga-premiss som sköt bredvid målet och kraftigt minskade effektiviteten i resonemanget.

8/30/2010 10:48 fm  
Blogger Dvärghundspossen sa...

Du kanske inte ser det här, eftersom jag lämnar kommentaren så långt i efterhand, men skitsamma:
Man lurar sej själv om man tror att "miljövänlig västerlänning=klimat- och resurs-neutral". Jag är vegan, kör inte så mycket bil, handlar nästan bara second-hand-kläder, åker nästan aldrig utomlands, äger ingen platt-TV etc. Så visst, jag sliter ju mindre på planeten än en genomsnittlig svensk, men nog f-n sliter jag många gånger mer än en genomsnlittlig u-ländare. Och nog f-n är det begränsat hur många såna som mej planeten kan hysa...

9/09/2010 8:55 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida