Ovärt 2.0

Så jävla ovärt. Jag kommer till frippan och nä, hon är sjuk. Inte bara sjuk utan sjukskriven. Kunde nån av hennes kollegor ringt och meddelat hennes kunder eller? Alltså handfallna människor är bland det mest irriterande jag vet. Ba GÖR NÅT. Hade gått och laddat hela vägen dit och dessutom tagit ledigt från jobbet halva em för att hinna. Sjukt irri. På det stora hela har det varit gott om folk som har varit dåliga på sista tiden. Initiativlöshet kan driva mig till vansinne och alla dessa famliga, fumliga, tafatta, socialt inkompetenta och allmänt inåtvända unga män som omger mig (nej, inte bara på jobbet) står mig upp i halsen. Gissa vad det var för sort som mötte mig i kassan hos frisören och mjäkade fram ett "neeeej tyvääääär, hon är sjuk. Sjukskriven. Vi har, eh, försökt ringa hennes kunder så gott vi kunnat". Meh! Det är ju inte en hel vetenskap att använda en telefon direkt? Så gott vi kunnat? Tappade ni luren i golvet hälften av gångerna eller? Amen åh. Så nu har jag en ny tid imorgon klockan tre istället, hos en tjej som aldrig klippt mig förut och inte hinner både färga och klippa. Känns som fett med gambling detta. Kommer i värsta fall se ut som Phil Spector på Kattas och Steffes bröllop på lördag.