Tja tjejer, hehehehe

Varje morgon brukar jag och tre-fyra av mina kollegor ta en fika och snacka lite inför dagen. Vi sitter i ett allmänt utrymme där många passerar förbi. Två gånger på sista tiden har en annan kollega (som ingen av oss umgås med och inte känner närmare) passerat förbi oss och utropat "Tja tjejer!". Och det kunde han väl få göra, kan man tycka, men det är bara det att den enda i vår fikahörna som är tjej är jag. De andra är män runt 30 som identifierar sig som män. Det är så uppenbart ett nedvärderande tillrop, ämnat att håna mina manliga fikakompisar men som i mitt sällskap blir ännu lite mer otrevligt eftersom det nedvärderade könet inte ens är frånvarande. Jag sitter ju där liksom, and the joke's on me. Ofta i liknande situationer där någon är helt öppet sexistisk men det inte är uppenbart att det är illa menat brukar jag finna mig och försöka svara något som blottlägger fördomen. Men vad ska man svara på "tja tjejer, hehehe" från någon som redan är halvvägs bort i korridoren? Ofta brukar också omgivningen försöka komma sexisten till hjälp genom att skratta med och vifta bort skämtet. Jag är väldigt glad att ingen av mina närmaste kollegor försökte göra det och att det inte bara var jag som himlade med ögonen. Och om det är någon som känner för att förklara att han säkert inte menade något ont kan man tänka så här: varför byter han inte tjejer mot killar? Varför skrattar han till efterråt som att det vore ett skämt? Om det inte är ett skämt, varför väljer han fel kön map majoriteten? Och sist, om det inte är menat som nedvärderande mot en kille att bli kallad tjej och att det därmed är underförstått att kvinnor är sämre än män, vad är det som är roligt i skämtet? Funderar lite på vad jag ska göra nästa gång.