onsdag, juni 07, 2006

Ain't no Roland Garros material no more

Som att återvända och resa bort. Jag och Millan gick ut på banan en timme imorse och jag vet inte vad jag ska tro. Mitt racket och jag talar inte längre samma språk. En gång i tiden Hängde Jag i Hallen. Det var en stor del av allt då. Jag sprang runt på backhandsidan och gjorde alltid bäst ifrån mig framme vid nät. Jag attackerade oftare än alla andra och min tränare fick säga "Chris, lugna lite, man kan stå kvar också." Lugna lite. Flickor går inte fram på nät lika ofta för att det blir intensivare med en sådan närkamp. Bollen dör fortare. Varför det skrämmer flickor men lockar pojkar får någon annan reda ut men jag har ju mina feministiska misstankar. Jag tror inte att jag fick in en enda skön träff på backhandsidan imorse men det var katastrofalt kul att spela i alla fall. Vi ska ut igen imorgon, har vi redan bestämt. Vår lillebror lär spöa skiten ur oss, för han ville haka på. Förvånansvärt nog satt serven inte alls tokigt. Det dammade av rött grus och alla rutiner satt som i ryggmärgen än. Skrapa med foten, slå upp bollen, dänga racket i nätkanten efter sista volleyn. Äga banan, fast ändå inte. Hänga sig över staketet till andra banan och dricka vatten ur slangen. Väga på insidan av foten. Träffa helt jävla orent och ta sig för pannan. Jag skulle behöva en sweetspot stor som en tältduk för att träffa rent. Som att återvända men ändå ha rest bort.

17 kommentarer:

Blogger vstk sa...

visst är det svårt att göra något som man en gång varit så duktig på men numer knappt kan kalla sig medelmåtta i? och visst är det stort att komma så långt att det faktiskt kan vara rätt roligt ändå!

6/07/2006 6:14 em  
Blogger Christina sa...

ja, förra sommaren minns jag att det var lite plågsamt att gå ut på banan. så många som känner en går förbi, så många före detta elever som tittade stort när gamla tränaren spelade på riktigt, utan barn kring benen. så mycket prestationsångest.

jag har aldrig haft riktiga tävlingsnerver, förutom när det gäller inåt. jag har alltid varit En Mycket God Förlorare utåt.

å, du e tillbaks tillbaks!

6/07/2006 6:21 em  
Blogger magnus sa...

åhh det är så roligt att komma tillbaka till sina gamla saker.. för min del är det mest pingis nuförtiden.. lurade jobbet till att köpa ett bord som står i en dammig källare :D

6/07/2006 6:23 em  
Blogger Christina sa...

under tennisdagarna fick man inte spela varken pingis eller badminton. man förstör alla känsla då. nu älskar jag pingis, det är så lustigt på nåt sätt, fastän jag ibland försöker slå dubbelfattade backhands.

löve.

6/07/2006 6:28 em  
Blogger magnus sa...

jag spelar ibland med några som spelar squash mer eller mindre aktivt. det är rent av löjeväckande att se dem spela pingis. jag försöker förklara för dem att pingis är en handledssport (nåja) och att man inte bör börja slaget långt bakom sin egen rygg och sen avsluta det nånstans 270 grader senare.

det är ungefär då de börjar skjuta prick på mig :/

6/07/2006 6:44 em  
Blogger magnus sa...

(min mest aktiva pingispartner i för tillfället i skottland.. ingen pingis för mig *gnälla*)

6/07/2006 6:46 em  
Blogger Christina sa...

tur då, att det är pingisbollar och inte squashbollar de använder! jag gillar ju annars stel handled jag med... squash tycker jag är fånigt. stänga in sig i ett rum. tss.

6/07/2006 6:47 em  
Blogger vstk sa...

bollsport. isch. taskigt bollsinne har jag. hur var det nu, var det halva bollen som var rund och vilken del var tvungen att ligga stilla?

tacka vet jag blod, skit och lera. typ.

6/07/2006 6:54 em  
Blogger danne sa...

kram. idag med.

6/07/2006 7:07 em  
Anonymous .m. sa...

Ett sammanträffande, men jag hade samma upplevelse i helgen. Den satt inte där, tekniken. Som den brukade göra. Känslan, flytet, blicken. Som bortblåst. Några års förfall, tänk vad det gör.

6/07/2006 7:17 em  
Blogger Christina sa...

gud. tennis eller nåt annat obskyrt? bobsleigh? ja inte vet jag nåt om vitryssland...

darling.

6/07/2006 7:18 em  
Anonymous .m. sa...

Inte tennis.
Men det som var mitt liv.
Det jag försökte ersätta med kärleken.
Tills hon lämnade mig.

6/07/2006 7:29 em  
Anonymous Anna sa...

Vi försökte ägna oss åt fotboll en stund i söndags. Jag tror inte att någon av oss någonsin har haft den där tekniken ni pratar om (utom möjligtvis Ida). Det gick så där och lösningen blev straffturnering. Er, lite mer motionskrävande, motsvarighet kanske kunde vara rundpingis fast på tennisplan.

6/07/2006 7:38 em  
Blogger Fabbe sa...

tennis, mmmm, me loves, men det var länge sen nu jag spelade. Mitt högerknä har satt stopp för det. Kommer aldrig glömma dom varma somrarna på grusbanorna, eller på dom gropiga dåligt målade asfaltsbanorna. Det var tider det. Tennis är grymt underskattat, för all del även Badminton och Squash. Pingis har jag aldrig lyckats ta till mig, det är lite för fjösigt för min smak, jag vill kunna smacka på ordentligt

6/08/2006 8:39 fm  
Blogger Peter Madison sa...

Ahh....finns nästan inget som är så skönt som att sopa in en backhand som skär över banan, diagonalt över nätet och förbi motståndaren som inget kan göra än att säga: bra slag peter.......yes!! liksom......Backhanden är ju naturligtvis enhandsfattad...... Eller när man får på en sån där träff så det bara säger TJONG i kroppen och bollen sitter precis där man siktat, tre millimeter innanför baslinjen i vänstra hörnet......aaahhh.....Bättre än sex tamejfan...... Löve!

6/08/2006 9:39 fm  
Blogger Fabbe sa...

en rak, stenhård forehand förbi en framspringande motståndare är mitt favoritslag, eller en snygg undanläggning vid nät

6/08/2006 10:41 em  
Blogger Christina sa...

slagvolleyn... tror annars att den slår allt.

6/09/2006 10:44 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida