Och jag som avskyr hår

Nu har det hänt!

Vi har slutligen blivit de gamla nuckorna som vi egentligen alltid vetat om att vi varit (känn på den tempusväxlingen). Nu skaffar vi katt! Nej, jag menar katter! En stycke ny och en som vi får till skänks av E’s syster, vars lägenhet börjar bli lite överbefolkad på tre katter, snart två barn samt en sån där man.

I sann Harawaysk/Elisabeths-efternamn-som-jag-inte-tänker-outa anda, spanade vi in en tjusig ras för lämpligt hemmabruk. Axiomatiskt fann vi att det var en raskatt deluxe, som kostar minst åttatusen bompalompers. Nej alltså. Efter digert sökande på det berömda Internet fann vi således vår väg till Stockholms katthem och lite mindre kostsamma kissar, i ungefär niohundrakronorsklassen inklusive vaccinering. Objektet för vår nuvarande kärlek heter efter ett medelstort afrikanskt land men vi ämnar givetvis döpa om, om vi får hit den. Gubbarna i mitt liv (pappa och O kan kvittera ut varsin Känga på svensk kassaservice, Nybrogatan) lyfte förmanande sina varningens pekfingrar och upplyste fröknarna om att en katt femton år eller så blifva. Vi säger som vi alltid har sagt, och som Holmskan senast igår påminde oss om, nämligen att vi lär bo ihop tills vi är sjuttiofem. Eller så.

Jag är helt till mig och har sedan läggdags igår funderat frenetiskt på lämpliga kattnamn. Mina favoriter hittills är Foucault och Dirac, men jag vet inte hur sugen E är på att döpa katten efter en matematiker. Har folket förslag? Nyckelorden här är Snobbigt, Akademiskt, Högtravande och/eller Obegripligt. Några vänner till mig har en dansmus som heter Rocky IV, efter filmen. Jag anser att det är det bästa namnet på ett husdjur genom tiderna. E’s systers katter heter Sulan, Krattan och Pinnen, varav vi tror att Sulan är den som får byta hem. Vore det inte underbart att ha två katter som hette Sulan och typ Jacques Derrida?

Okej, nu är det fritt fram. Hån skall med hån besvaras. Hit me.