Blåbärsbulle
Jag undrar om jag skulle passa bäst som egen företagare. Man kunde till exempel välja fika själv och slippa sitta i möten. Å andra sidan kunde man också jobba ihjäl sig, ta på sig, gå ner sig. Tydligen finns där tendenser för det i min personlighet. Å det tredje, jag har alltid jobbat bäst på nätterna. Inte många företag har öppet på nätterna. Helst ville jag nog ingå i ett oberoende team. Uppsamlingsmöten en gång i månaden, avstämning, kort och sansat, vem gör vad nu, liksom. Så fick man jobba själv under tiden, på sitt eget sätt. Äh, jag vet inte. Själv en inte ensam är fan skitsvårt.
upplagd av Chris
10:06
10 kommentarer:
Jag tycker du bara ska sitta och skriva. Då kan du jobba på nätterna, sova på dagarna och välja när du vill ta ett glas vin. Sen bara vänta tills din första roman sålt en miljon ex.
baby, det var hemskt snällt sagt men jag vet verkligen inte om jag duger det till och jag misstänker att Den Jättestora Banken inte ger mig tjänstledigt heller. CSN-lån, kanske?
men en dag! (natt.)
puss på re.
Det finns å andra sidan heltidsarbetande flerbarnsmödrar som skrivit flera romaner. Så frågan är om du bara letar efter ursäkter att slippa försöka alls?
Och var det inte du som var den orädda av oss två, som du sa?
Du vet vad jag tycker redan...
jag vet eff. det var sjukt genomskinligt va?
Sjukt.
Prova att doktorera.
Skriv kvinna. Du har det vackraste språket jag stött på! Hade jag råd skulle jag betala dig för att bara skriva vackra ord.
Jävligt svårt att hitta rätt, angående doktorering.. min kloka far sade en gång: Vet du vad som är bättre än att doktorera? Nej sa jag.. det är att skita i det för det är så jävla tråkigt! Det gjorde han, fast han fick ett ganska fint erbjudande.
Det är svårt att hitta sin plats.
Du kanske inte kan skriva texter som är längre än ett A4. Dina historier kanske är platta, ditt språk kanske inte passar alls i romanformatet. Dina karaktärer kanske är förutsägbara och berättandet onyanserat. Din prosa kanske är lika nyskapande och unik som en H&M-topp. Du kanske inte ens har något att säga som inte sagts förut.
Och?
Utan att skriva finns du inte. Existerar du ens nu? Eller är du bara en delmängd? Den röda tråden är suktandet efter en unicitet bortom dig själv. Jag vet inte varur det fötts och det spelar egentligen ingen roll. Vi kan utgå ifrån att det enda unika med dig är du. Resten är bara ett halvblint famlande i en snårskog av vad du tycker, vad du tror att du borde tycka och vad du tror att andra tycker om dig.
Med en sån utgångspunkt är det sannolikt att en bok kommer bli skit, om den ens blir klar. För i dess spår följer fokus och stress om vad du inte ska skriva för att fortsätta vara unik. Sisyfos har större chanser att lyckas på ett bra sätt.
Så vad du nog måste göra är att lägga bort alla tankar om att vara unik. Alla tankar på att du vill att folk ska läsa boken och älska dig för den. Skära bort alla tankar om att den ens kommer bli utgiven. Byta fokus på själviskheten till att enbart vara genomförandet. Först då tror jag att det är möjligt. Att det är möjligt, det tvivlar jag inte en sekund på. Det vet du.
Det där om att du inte har tid är och kommer alltid vara nys, lika genomskinligt som gladpak. Det vet du. Einstein tog fram en helt ny teori för universum när han jobbade heltid (får man förmoda) på patentverket. Kom också ihåg att Einstein inte var ofelbar, en del av hans andra teorier var helt åt helvete. Han gifte sig med en kusin också, vilket känns lite sådär halvläskigt.
Du är inte ofelbar heller. Men jag gillar dig som fan ändå.
Ta steget!
Jag är ängslig som fan ibland för att jag är egenföretagare men det var värt all möda. Nu går det dessutom bra!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida