Med foten i kläm
Hysch. Jag sitter fast. Hör någon mig? Jag sitter fast, här inne. Ser någon mig? Bakom ingentinget här som tar sådan tid, min fot har fastnat här. Hysch, hysch. Det finns inga tankar här, om utanför och bortom. Jag vill tänka dem igen snälla någon, fast! (Hysch.) Jag måste ut härifrån om jag vill minnas hur man tänker dem. Får inte ge upp dem nu alla tankar, när jag lagrat dem så länge. Hör någon mig? Hur kunde han tro att jag skulle fastna här? Ger jag intrycket? Skrämd och skärrad. Jag ska inte fastna här. Aldrig i helvete. Jag ska göra det som var tanken. Hysch.
2 kommentarer:
Ja för satan, fastna inte, dra loss foten och spring satan därifrån. Spring dit du var på väg från början, se det här som ett snabbt depåstopp på livets väg.
hej du skriver rakt från hjärtat. fast från mitt, känns det som.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida