Anekdoter från Krita

Jag vill träffa min nya rådgivare sa lilla tant, och jag har bett om en manlig. Jag fipplar i mina loggar och ser att tants nya rådgivare inte alls är manlig, försöker tänka att dinosaurier inte går att beskylla för sin ålder och hämtar J. J är ingen man. Tant surnar till och drämmer sin ådriga hand i disken och berättar att de små tjejerna bara chansar hela tiden, hon vill ha en manlig rådgivare. (Man, manlig, so so.) J är fortfarande ingen man och heller ingen liten tjej men. Vi chansar inte tänksäger jag mellanlågt och funderar över hur den här världen hade sett ut om de små tjejerna hade fått bestämma över de ickechansande gubbarna. De manliga gubbarna. Då kanske de brinnande oljekällornas alternativ hade fått en chans. Kanske. Eller kanske lika föräldraledighet, lika lön, lika stor rätt till att sitta bredbent på tunnelbanan.

Så tänker jag. Det var den första dagen i den sista veckan.