Kajok kajok
Helgen var grym och det föll inte i närheten av allt det regn som smhi och andra diverse mer eller mindre obskyra vädersiter hade utlovat. Vi undkom med några varma plaskdroppar på lördagkvällen och det lilla som kom ned smälte undan som smör i solsken mot de varma klipphällarna på Grytskär, eller varvinuvar. Jag har ganska liten erfarenhet från östkusten men blev glatt överraskad av klippornas framträdande roll här, liksom på västkusten. Jag föredrar sten framför sand och gräs anyday.
Hur som helst, vi var sex som skulle paddla i tropp och vi vällde in på Hälgö kaffebrygga vid tiorycket på lördag morgon och tog kajakerna i besittning. Höhö. Kusinerna från landet är ju ett kärt begrepp men jag kände mig sannerligen som kusinen från stan i frånvaron av allt sånt funktionsmaterial som kunde skådas i omgivningen. Till vår lättnad sitter man ganska stabilt i en K2:a och relativt snabbt hade vi packat in köttbullar, titanbrännare (91-grams), sovsäckar och kaffepulver och var på väg. Bilder kanske kommer senare, jag är ingen flitig kameraanvändare så jag måste få dem från de andra.
Solen lyste, havsörnarna sjöng och jag blev fasans trött i vänsteraxeln efter bara en timme. Som tur var är vi alla mer eller mindre kusiner från stan och det blev många kaffepauser/chokladpauser/russin- och mandelpauser etc. Och bad! Vi hittade en helt grym liten lagun med sandbotten som gjorde vattnet helt grönt som vi sam omkring i och lekte världsvana. Jag ska erkänna att det är ganska skönt att slippa manetspana också.
Fram emot kvällen hittade vi till en ö som jag inte minns vad den hette och jag passade på att inte hjälpa till alls med att få opp tältet. Min kille, vilken kille *kär*. Sen var det bara att duka fram lyxmenyn, bädda med sittunderlag, tillfredställa det grundläggande behovet av att göra eld, montera spis, ugn och jacuzzi innan vi kunde sätta tänderna i mer än vad man önska kan. En sagolik solnedgång senare på kvällen gjorde heller ingen ledsen och det var hur vackert som helst. Jag hade kunnat tänka mig en varm sötvattensdusch på söndagmorgonen, men jag var förberedd på att det skulle bli svårt. Istället lagade vi en skön grötfrukost med mycket torkad frukt och paddlade ut på en extrasväng innan vi vände tillbaks mot kaffebryggan. Det var molnigare på söndagen och lite blåsigare, så lunchen bestående av köttbullar, lingonsylt och hederligt pulvermos smakade operakällaren all the way. När vi drog upp oss på fastlandet igen var det ett gäng trötta men glada själar som gratulerade varandra till en välsmord helg med många nya naturupplevelser och muskelupptäckter. Blodad tand! Fast det var gaaanska skönt att duscha och ligga i soffan när vi kom hem också. Gött!
Hur som helst, vi var sex som skulle paddla i tropp och vi vällde in på Hälgö kaffebrygga vid tiorycket på lördag morgon och tog kajakerna i besittning. Höhö. Kusinerna från landet är ju ett kärt begrepp men jag kände mig sannerligen som kusinen från stan i frånvaron av allt sånt funktionsmaterial som kunde skådas i omgivningen. Till vår lättnad sitter man ganska stabilt i en K2:a och relativt snabbt hade vi packat in köttbullar, titanbrännare (91-grams), sovsäckar och kaffepulver och var på väg. Bilder kanske kommer senare, jag är ingen flitig kameraanvändare så jag måste få dem från de andra.
Solen lyste, havsörnarna sjöng och jag blev fasans trött i vänsteraxeln efter bara en timme. Som tur var är vi alla mer eller mindre kusiner från stan och det blev många kaffepauser/chokladpauser/russin- och mandelpauser etc. Och bad! Vi hittade en helt grym liten lagun med sandbotten som gjorde vattnet helt grönt som vi sam omkring i och lekte världsvana. Jag ska erkänna att det är ganska skönt att slippa manetspana också.
Fram emot kvällen hittade vi till en ö som jag inte minns vad den hette och jag passade på att inte hjälpa till alls med att få opp tältet. Min kille, vilken kille *kär*. Sen var det bara att duka fram lyxmenyn, bädda med sittunderlag, tillfredställa det grundläggande behovet av att göra eld, montera spis, ugn och jacuzzi innan vi kunde sätta tänderna i mer än vad man önska kan. En sagolik solnedgång senare på kvällen gjorde heller ingen ledsen och det var hur vackert som helst. Jag hade kunnat tänka mig en varm sötvattensdusch på söndagmorgonen, men jag var förberedd på att det skulle bli svårt. Istället lagade vi en skön grötfrukost med mycket torkad frukt och paddlade ut på en extrasväng innan vi vände tillbaks mot kaffebryggan. Det var molnigare på söndagen och lite blåsigare, så lunchen bestående av köttbullar, lingonsylt och hederligt pulvermos smakade operakällaren all the way. När vi drog upp oss på fastlandet igen var det ett gäng trötta men glada själar som gratulerade varandra till en välsmord helg med många nya naturupplevelser och muskelupptäckter. Blodad tand! Fast det var gaaanska skönt att duscha och ligga i soffan när vi kom hem också. Gött!
2 kommentarer:
När jag har seglat i sthlms skärgård förr om åren har jag kastat lystna blickar på människor i havskajaker. Jag vill också paddla, ska göra det någon gång. Natur, jag behöver mer av den varan. Hav och sånt, du vet.
ja, havet är det bästa i naturen, om man nu får uttala sig om bäst och mindre bra angående "guds" verk. när man får vara vid havet känns det i hela magen. man får havet i magen.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida