tisdag, februari 24, 2009

Övermålningsbart efter 24 h

(Det visar sig att det enda som är tråkigare än att se färg torka är att vänta på att spackel ska stelna.)

Min chef ba, men du kan väl sitta hemma och läsa in dig på detta så sparar du in restiden och kan ta hand om byggkaoset istället. Det var mycket snällt tyckte jag. Idag jobbar jag således hemifrån. Det betyder, 0700-0900: blue collar. 0900-1700: white collar. Men jag tillstår att jag inte sliter ögona ur mig över den här hemlånade kurspärmen. Det går ett rykte om ett rykte om ett nytt projekt också, men jag vågar inte ropa hej förrän det berömda pappret är skrivet.

Jag sitter här och försöker trivas med mig själv under tiden.

Och funderar på vad jag gör med livet egentligen. Alltså detta med teknik, är det verkligen frälsaren? Varför håller jag på med nåt jag inte tror på? Varför är jag ett mähä som bara babblar och inte gör, i alla fall inte gör sånt som jag verkligen gillar? Tja, ptjo, det är ju himla bekvämt med en stabil lön och vita kragar och bekant skit, men jag vet inte jag. Undrar om jag skulle få några jobb om jag ombildade mig till byggare och startade eget.

Donnas Bygg AB
- river, monterar upp och designar om samt hjälper dig med korrläsning och tranformteoretiska problem

Jag behöver definitivt en catchigare slogan. Sen misstänker jag att jag inte skulle få några jobb alls. Vem skulle hyra en byggtjej? Ens någon? Jag har aldrig sett en byggjobbare som är tjej. Kanske en säker väg till fattigdom och genusorienterad bitterhet. Jag väntar lite till.

10 kommentarer:

Blogger får jag mata räven bakom ditt öra? sa...

vet du vad, vet du vad, vet du vad?! den som spaklar, tapetserar och målar om i min fastighetsvärds alla lägenheter är tjej. och hon har hemskt mycket jobb mest hela tiden. faktiskt! (och dessutom verkar hon verkar hon glad och inte alls bitter. ha ha)

2/24/2009 9:31 em  
Anonymous christina sa...

men vad grymt! då är hon den första jag hör om. alla som jag sett springa in och ut ur hus och lägenheter, och som verkat vara betald personal så att säga, har varit killar mellan 20 och 40.

2/24/2009 9:38 em  
Blogger eff sa...

Förklara eller utvidga gärna "tror på" i resonemanget kring teknik/teknologi.

Och inte "äh, ja ven'te" eller nåt kort nu, utan tänk efter. Gör inget om det tar några dar.

2/24/2009 10:09 em  
Anonymous christina sa...

eff, det är mycket enkelt. jag tror inte på att mänskligheten behöver all den här tekniken som jag utvecklar. möjligtvis behöver vi mer, eller iaf komplementär, teknik, men jag tror att den borde vara av annan art. framför allt ser jag inte att tekniken ska frälsa oss från finanskriser och miljöhot, som politiker och näringsidkare gör, utan att den slags teknik vi håller på med idag snarare är nån form av konstgjord andning för att hålla ett ganska skört samhälle vid liv.

2/25/2009 8:59 fm  
Anonymous eff på jobbet sa...

I hur stor utsträckning drar du dig åt de håll inom tekniken där den (enligt dig) gör faktiskt nytta? Du har ju med rätt inställning stor möjlighet att påverka var du tar din karriär, tänker jag. Du är intelligent, smart, verbal och politiskt medveten. Du kan söka jobb på teknisk fot eller, i rätt sammanhang, kombinationen av tekniskt kunnande och det andra. När jag tänker på dig ser jag inga omedelbara hinder framför mig.

Inom tekniken, tänker jag nu. Visst kan du göra andra saker också, även om det kan vara svårare i någon mån. Även om det inte på långa vägar är omöjligt.

Vad vill du göra? Jag menar konkret och i stort nu. Ta i från tårna. Jag vet inte riktigt hur du tänker, om du är målbildsbaserad eller om det är mer åt hållen att det du gör nu inte "räcker".

2/25/2009 1:13 em  
Anonymous christina sa...

eff, jag tänker att det framgår av inlägget, detta och även andra, att det är där skon klämmer: att veta vad man vill göra, hur man ska uppnå det och hur man finner styrka, mod och kapital att förverkliga.

2/25/2009 1:42 em  
Blogger eff sa...

Jo, det är helt sant att så är fallet.

Det är mycket möjligt att det fallit bort ur minnet, men utöver författardrömmarna (som jag verkligen tycker du ska hålla vid liv/skriv) så kan jag inte minnas att jag hört dig spåna vidare än så. Jag kan helt klart ha glömt, det är tyvärr möjligt.

Jag menar bara, om vi skiter i orka, våga eller förverkliga, vad vill du? Det är väl det jag far efter.

2/25/2009 6:50 em  
Blogger eff sa...

Det kan ju mycket väl bara rymmas i någon ospecificerbar känsla än konkreta exempel. Vilket känns rätt vettigt också ändå.

2/25/2009 6:50 em  
Anonymous christina sa...

ja, det är mest känsla. typ är det här allt. detta är inte meningsfullt. alla gånger. men livet kanske inte är det. alla gånger. och så kan man hålla på så där.

2/25/2009 10:59 em  
Anonymous Syrran sa...

Haha... och det är just HÄR som jag kommer in i bilden. Du vet grafiska profiler och logotype, hej GDK liksom. Jag kan fixa fixa fixa. Både copy och formgivning, höhö ^^

3/09/2009 10:52 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida