Kvotering är alltid logiskt
Varför alla argument om kvinnors sk naturliga underrepresentation inom makten är undermåliga:
Folk tror att män och kvinnor är olika eller lika på lite olika sätt. Denna tro kan grunda sig på lite olika argument och jag tänkte lista dem här nedan, samt förklara varför inget av dem logiskt sett kan förklara eller ursäkta kvinnors underrepresentation på maktpositioner i samhället. Med makt menar jag i styrelser, inom politiska organ, på chefspositioner inom vård, skola, omsorg osv. Med lika/olika menar jag utslaget över en befolkning och inte på individnivå.
1) De som tror att män och kvinnor är olika från födseln, dvs att något i våra hjärnor skiljer sig åt.
Till den här kategorin hör tex Annica Dahlström, som påstår en massa saker om varför testosterongrad orsakar könsskillnader i hjärnor. Jag har god insyn i hur man bedriver statistisk och analys av statistiskt material och tycker att hon har tomtar på loftet, men det i sig skulle inte diskuteras här. Istället kan vi låtsas att hon har rätt i att det finns en fysisk skillnad i våra skallar. Alldeles oavsett vad dessa skillnader skulle utgöras av och leda till förstår jag inte hur detta inte också logiskt borde leda till att kvotering inte bara vore bra utan nödvändigt. Om vi faktiskt har olika hjärnor tycker jag att det är jävligt fail att vi inte har en 50/50-representation inom makten, när vi har en befolkning som består av ca 50/50. Till de som höjer sina röster för att även etniska minoriteter/homosexuella/whatnot* även borde kvoteras in har jag två saker att säga: I) de ingår i grupperna män/kvinnor/transpersoner och II) om man kan påvisa skillnader mellan tex kvinnors och samers hjärnor bör vi kvotera in även samer. Ett hett tips är dock att man slutade med rasforsning för ca 100 år sen. Tydligen inte med könsrasforskning.
2) De som tror att vi är lika när vi föds men blir olika under uppväxt pga mijöfaktorer.
Den här kategorin tillhör jag själv. Genom att studera mina kvinnliga och manliga kompisar har jag kommit fram till att det har bildats könsspecifika skillnader i iaf min relativt stora bekantskapskrets. I och med detta applicerar jag argumentet från ovanstående kategori och säger att jag vill att vi ska ha en rättvis representation av kön i maktens korridorer. Om vuxna människor har fått olika hjärnor är det absurt att inte ta hänsyn till att vårt samhälle består av olika slags människor, män och kvinnor. Detta betyder inte att jag vill att vi ska kvotera i evighet, men jag ser det som ett steg på vägen mot en samhällsstruktur där kvotering inte behövs och där kön inte behöver spela roll.
3) De som tror att vi är lika, punkt.
Om vi är lika finns det ingen anledning till att maktfördelningen ser ut som den gör idag, dvs till mäns favör. Att det saknas kvinnor i toppen tyder då alltså på att någon form av manlig kvotering görs. Botet på detta heter kvotering, till 50/50 män/kvinnor.
Jahapp, det var det hele. Trevlig kväll.
Folk tror att män och kvinnor är olika eller lika på lite olika sätt. Denna tro kan grunda sig på lite olika argument och jag tänkte lista dem här nedan, samt förklara varför inget av dem logiskt sett kan förklara eller ursäkta kvinnors underrepresentation på maktpositioner i samhället. Med makt menar jag i styrelser, inom politiska organ, på chefspositioner inom vård, skola, omsorg osv. Med lika/olika menar jag utslaget över en befolkning och inte på individnivå.
1) De som tror att män och kvinnor är olika från födseln, dvs att något i våra hjärnor skiljer sig åt.
Till den här kategorin hör tex Annica Dahlström, som påstår en massa saker om varför testosterongrad orsakar könsskillnader i hjärnor. Jag har god insyn i hur man bedriver statistisk och analys av statistiskt material och tycker att hon har tomtar på loftet, men det i sig skulle inte diskuteras här. Istället kan vi låtsas att hon har rätt i att det finns en fysisk skillnad i våra skallar. Alldeles oavsett vad dessa skillnader skulle utgöras av och leda till förstår jag inte hur detta inte också logiskt borde leda till att kvotering inte bara vore bra utan nödvändigt. Om vi faktiskt har olika hjärnor tycker jag att det är jävligt fail att vi inte har en 50/50-representation inom makten, när vi har en befolkning som består av ca 50/50. Till de som höjer sina röster för att även etniska minoriteter/homosexuella/whatnot* även borde kvoteras in har jag två saker att säga: I) de ingår i grupperna män/kvinnor/transpersoner och II) om man kan påvisa skillnader mellan tex kvinnors och samers hjärnor bör vi kvotera in även samer. Ett hett tips är dock att man slutade med rasforsning för ca 100 år sen. Tydligen inte med könsrasforskning.
2) De som tror att vi är lika när vi föds men blir olika under uppväxt pga mijöfaktorer.
Den här kategorin tillhör jag själv. Genom att studera mina kvinnliga och manliga kompisar har jag kommit fram till att det har bildats könsspecifika skillnader i iaf min relativt stora bekantskapskrets. I och med detta applicerar jag argumentet från ovanstående kategori och säger att jag vill att vi ska ha en rättvis representation av kön i maktens korridorer. Om vuxna människor har fått olika hjärnor är det absurt att inte ta hänsyn till att vårt samhälle består av olika slags människor, män och kvinnor. Detta betyder inte att jag vill att vi ska kvotera i evighet, men jag ser det som ett steg på vägen mot en samhällsstruktur där kvotering inte behövs och där kön inte behöver spela roll.
3) De som tror att vi är lika, punkt.
Om vi är lika finns det ingen anledning till att maktfördelningen ser ut som den gör idag, dvs till mäns favör. Att det saknas kvinnor i toppen tyder då alltså på att någon form av manlig kvotering görs. Botet på detta heter kvotering, till 50/50 män/kvinnor.
Jahapp, det var det hele. Trevlig kväll.
8 kommentarer:
En sak som är minst lika intressant att förändra som könsfördelningen i en bolagsstyrelse är den märkliga 1800-talstron på starka ledare. Att "börja i toppen" ska ge en positiv effekt på resten av organisationen, eller vad är tanken?
Vad sägs om att överhuvud taget INTE ALLS ge avdankade politiker styrelsejobb i kommunbolag? Vad sägs om att skratta åt s.k styrelseproffs som hotar med att dra till staterna om inte ersättningen når sjusiffriga belopp?
För att återgå till ursprungsfrågan så tror jag inte alls att man snabbar på saker på ett effektivt sätt genom kvotering. Det som händer i praktiken är alltid att man söker sätt att komma runt reglerna, kolla bara hur effektivt LOU är.
Anonym, så du tycker inte att man ska bry sig om att praktisera kvotering därför att det inte funkar idag? Men vi kvoterar ju inte idag? Och jag nämnde som synes i bloggposten inte bara styrelseposter i näringslivstoppen utan generellt maktpositioner. Dit kan man räkna mycket.
Jag menar att det är underligt att kvotering ska handla om maktpositioner. Jag menar att all strävan efter makt är underlig. Kvotering är segregation och det behöver vi inte mer av i det här landet. Inget annat heller för den delen.
Förutom att du har en syn på makt som obehaglig, varför innebär kvotering in dit större segregation än det system vi har idag, dvs manlig inkvotering? För min del kan vi praktisera kvotering på alla områden. Maktbegreppet kan ju komma att omdefinieras.
Jag tycker inte att makt är obehagligt. De som eftersträvar det däremot.
... och just därför är det sjukt viktigt att vi delar på den så att den inte blir snedvriden och ännu sjukare. Nuf said.
Sverige var faktiskt världsledande och först inom rasbiologi (1922) och pysslade med det ända in på femtitalet.
Hela teorin om kvotering bygger på att människor placerar andra människor i olika fack. Då gör man det lätt för sig genom att tänka att alla människor i samma fack är lika.
Jag vill till skillnad från detta hävda att vi alla är unika individer med olika erfarenheter och förutsättningar. Hur kvoterar man in unika individer?
Jag vill inte bli stämplad som man, jag vill vara en människa som inte kategoriseras utan bedöms efter lämplighet.
Den dag jag inte får ett jobb för att jag föddes med fel kön är jag väldigt besviken.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida