Var är brudarna

Alltså det offentliga rummet. Har ni nånsin sett en park - lekpark, skateboardpark, vanlig park - dominerad av tjejer? Jag springer över rålambshovsparken ofta. Precis under bron mellan Västerbroplan och Drottningholmsvägen finns en skateboardpark. Det är alltid fullt med barn där men jag tror inte att jag sett en enda tjej, varken hänga eller åka. Samma sak är det i Björns trädgård. När jag sneddar över lekparken Oxtungan (eller vad heter den nu för tiden) i Hässelby spelar klungor av småkillarna fotboll på grusplanen och syns några tjejer till är de max två och sitter på gungorna. På IP:t vid Åkermyntan spelar alltid ett gäng killar fotboll efter att klubbträningen tagit slut.
Det är precis som att alla platser i det offentliga rummet som på något sätt inrättats för att hänga på, utföra aktiviteter i, bara attraherar killar. Vad gör alla småtjejer? Jag minns vad vi gjorde. Vi lekte inomhus. Inomhus satt man och ritade och målade och lekte med lego, men att gå ut var döden. Jag ville helst aldrig leka ute. Kanske ibland, på grannarnas skogstomt, där jag och L lekte blodhundar. (Inga frågor tack.) Vi visste inte vart vi skulle gå när vi var ute, så det slutade med att vi byggde kojor på tomten. Vi hängde aldrig i de där coola parkerna där det fanns aktiviteter att göra. Det var liksom inte för oss och jag kände ingen längtan dit. Förrän nu. Nu begriper jag inte varför inte fler småtjejer åker skateboard och spelar volleyboll i klungor. Eller, jag fattar ju varför men det är så synd! Och det är problematiskt att kvinnors förhållande till detta offentliga rum som verkligen borde tillhöra alla är något som begränsas redan under uppväxten. Är det konstigt att vi räds att gå hem genom parken när vi aldrig någonsin lekt där och känt att även vi äger den, bitar av den?
Jag läste något smart nyligen om att det inte bara är tillgång till arbete och pengar som definierar klass utan även tillgång på självförtroende. Jag tror att fler tjejer skulle få ett bättre självförtroende om de kände att de hade samma rätt till lekparken som killar. Observera plz att jag inte klandrar killarna som dominerar utomhuset, jag bara funderar. Med tanke på att det ser ut som det gör borde det också vara relevant att fråga sig hur man ska inrätta parker, caféer och ungdomsgårdar så att alla slags barn och ungdomar känner sig hemma där. Ställer sig Stockholms stad och parkförvaltningen såna frågor? Jag vet inte vad som hade kunnat dra mig dit, men om alla andra tjejer hade hängt där hade väl jag också gjort det.