onsdag, augusti 23, 2006

Gnäll

Jag sover, vaknar, sover, vaknar, huvudvärken släpper, jag sover. Jag vaknar. Eftersom såren läker bättre utan att man ser ut som en Paul MacCarthy i hansaplast försöker jag nudda så lite omvärld som möjligt men någon del av kroppen måste partout vara i kontakt med madrassen och täcket. Dessutom börjar jag känna hur mörbultad jag är. Det liksom värker lite var stans och plötsligt på nya ställen. Klagovisan har bara börjat.

Det regnar på fönsterblecket, stora droppar vad det låter. Man kan bara stirra i taket så länge. Jag kliver upp, äter frukost innan tiden går ut för när jag måste fasta för att kunna lämna prover senare, tassar ut i vardagsrummet och hämtar datorn. I love you little thingy.

Ironiskt nog ser jag ut som cyborg 009, även om det inte är den utan Donna Haraways manifest jag lånar på i den här bloggen.

5 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Har du slutligen fått bredband på ön nu?

8/23/2006 1:15 em  
Anonymous Anonym sa...

Kära du, ta hand om dig och passa på att gnälla allt du verkligen vill, för det får man om man ramlar med cykelen. Speciellt om man dessutom svimmar innan fallet! Om det är någon tröst är det lite coolt med ärr, om inte annat så kan de användas för "ömk och tyck synd om"-situationer. Och din ansikte är jättefint så det skall du tycka om. Vila och drick en massa te, det hjälper mot allt. :)
Ha det bra!

8/23/2006 1:41 em  
Blogger Alex sa...

Oh my, din stackare...

8/23/2006 2:16 em  
Anonymous Anonym sa...

"man skall icke vårda di sjuka utan slå ihjäl dem så di känner att di lever!"

Bra att du gnäller och har ont - visar att du lever å e på bättringsvägen ;)

God Bättring!
H.

8/23/2006 2:26 em  
Blogger eff sa...

Jag skulle vilja påstå att en asfaltskyss av den magnituden du företog dig ger dig närmast carte blanche för gnäll.

Get well soon, toots.

8/23/2006 3:57 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida