Jahapp
Jag tror
att människan har två mentala centra. Där finns Känna och där finns Veta. Jag vet en del saker. Jag vet hur man bäst borde utforma en koppartråd i en stereo för att maxutnyttja ytströmtätheter och minimera störning på ljudet, tex. Jag vet hur man lagar en Putanesca och jag vet att fryst vatten kallas is. Jag vet att jag skrev en fyra på förra tentan och att jag är duktig. Jahapp.
Jag vet också
att jag inte känner mig duktig. Jag känner inte det jag vet. Jag känner mig otillräcklig, spänd, stressad och tråkig. Jag känner mig lite dum. Jag känner mig ännu mer dum när jag vet saker som jag inte känner. Jag uttrycker mig gärna så att jag säger att jag inte kan känna det, fastän jag vet det. Det lilla 'kan' implicerar sen ännu mer fel.
En dag
när jag känner det jag vet ska jag kanske vara lugn. Förhoppningsvis vara lugn. Då kommer jag vara min egen bästa vän och värma mig själv. Det kanske dröjer femtio år, eller kanske två. En dag slutar jag se med fasa på saker och ser på dem med tillit. En dag. Må den satans dagen komma fort som fan för den verkar jävligt sweet.
att människan har två mentala centra. Där finns Känna och där finns Veta. Jag vet en del saker. Jag vet hur man bäst borde utforma en koppartråd i en stereo för att maxutnyttja ytströmtätheter och minimera störning på ljudet, tex. Jag vet hur man lagar en Putanesca och jag vet att fryst vatten kallas is. Jag vet att jag skrev en fyra på förra tentan och att jag är duktig. Jahapp.
Jag vet också
att jag inte känner mig duktig. Jag känner inte det jag vet. Jag känner mig otillräcklig, spänd, stressad och tråkig. Jag känner mig lite dum. Jag känner mig ännu mer dum när jag vet saker som jag inte känner. Jag uttrycker mig gärna så att jag säger att jag inte kan känna det, fastän jag vet det. Det lilla 'kan' implicerar sen ännu mer fel.
En dag
när jag känner det jag vet ska jag kanske vara lugn. Förhoppningsvis vara lugn. Då kommer jag vara min egen bästa vän och värma mig själv. Det kanske dröjer femtio år, eller kanske två. En dag slutar jag se med fasa på saker och ser på dem med tillit. En dag. Må den satans dagen komma fort som fan för den verkar jävligt sweet.
upplagd av Chris
22:37
8 kommentarer:
Kan inte du bjuda in mig på kaffe den dagen för då vill jag vara med och lära mig hur man gör (ja, jag vet, här måste man vara autodidakt)?
om det visar sig att d ær i oslo fortfarande borde du gå till blå på lørdag kvæll. det kan finnas stor chans att vi ses då. och kanske kan få rætsida på saker å ting.
De sista tre raderna. Satte sig där de skulle. Jag måste måste hitta den där tron på mig själv och filmjölkslugnet. Tanken var att hitta det innan jag är färdigpressad jurist. Så nu är det bråttom.
jag tycker inte riktigt om när folk skriver "Åh jag känner igen mig!". Men jag gör ju det, så jag vet inte vad jag ska skriva annars.
jag tror vi alla väntar på att självkänslan ska komma ikapp oss, men troligtvis är det inte något som händer hux-flux. man måste nog leta reda på den själv, för till sist borde väl återvändsgränderna ta slut när man självrannsakar sig.
jag tror det handlar om att acceptera det man inte vet och inte kan. bättre att vara medveten om att allt kan göras bättre än att tro att man vet allt. tror jag... fast om bristen på tro på det man faktiskt kan hindrar en från att göra något bra är det ju illa. hm, snurrigt svårt
Nej det är inte sweet. När man känner det man vet så blir allt tomt.
Jag tror att andra webbplats ägare bör ta denna webbplats som en modell, mycket rent och bra användarvänlig stil och design, än mindre innehållet. Du är en expert i detta ämne!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida