Don't leave me standing
Igår fyllde jag 28. Det var fint, hade bästa födelsedagen på länge. Fick modiga örhängen av min partner, brukar få praktiska cykelhjälmar etc. Fick kärlek och libanesmat och libanesmage och födelsedagsknull. Fick ett duntäcke av mina föräldrar. Fick artontusen sms. (Eller nej, men mina vänner har väldigt bra minne!) Idag har jag mest förra veckans varsel i magen. Jag vill vara kvar, plz God, jag vill vara kvar. Antar att det inte gör det bättre att jag lyssnar på Time out of Mind och depressionskodar. Luktminne är starka grejer men fan vet om inte hörselminnet är värre ändå. Peace.
upplagd av Chris
13:41
8 kommentarer:
Tusen födelsedagskramar till dig i efterskott.
åh det låter som en fin dag ändå! håller tummarna för att du får vara kvar. och så får vi ses sen :)
Åhå...tusen miljarder grattiskramar från mig dårå.
Jag slutade fylla år då jag blev 28. Tyckte det var lagomt att bara vara 28...:)
Kram kram
Men gud asså. Jag såg ju på fejjan för eeevigheter sedan att du fyller år, och så missar jag. Pinsamt. Säger grattis i efterhand och ber om ursäkt för mitt usla minne. Kram.
alla, tack! mo, inte räknar jag med att folk sådär generellt ska komma ihåg min födelsedag. jag gör det knappt själv. inte pinsamt alls.
Jag vet ju att det är nuikring i tiden och sådär.
Grattis i ryggskott! All min kärlek.
tack eff raring!
Grattis och hoppas det går bra med jobbet.
/L.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida