Glajjerna, energin och dagboken

Problemet med den nya dagboken, den om en not för varje gång jag blir dömd pga mitt kön, är att jag, inuti mitt kön, min värld, min hjärna, färgad av uppväxt, revolt, upplysning etc etc, skulle ha mycket svårt att bedöma när jag skulle göra en not och när jag skulle låta bli. Jag har de berömda genusglasögonen fastlimmade på näsroten mina damer (attacklim, fäster på alla ytor). Det är klart att de är polariserade, på nåt sätt. Jag har inga objektiva linser (my GOD make me stop the optiker thing) och jag förmår inte själv leva utan att döma andra efter vad som dinglar mellan deras (bröst)ben. Den största pucken, och som jag ser det den absolut största skillnaden mellan könen, är att tjejer är medvetna om att de kan bli bedömda efter fittan, och därför måste ägna energi och kraft på att fundera över om de verkligen blev korrekt bemötta. Killar kan givetvis bli bedömda efter kuken, men inga killar jag har pratat med har haft såna funderingar särskilt långt fram i processlistan. De kan lugnt utgå ifrån att de blir bemötta som människor. Det här är givetvis en jävla orättvisa i sig som springer ur det faktum att sakernas tillstånd inte är ett dugg jämställt, men med detta i åtanke skulle det bli svårt att göra noter. Snarare då att jag skulle göra en notering varje gång jag kände eller misstänkte eller undrade över om jag blivit fördomsfullt behandlad, men liksom, det skulle typ bli en stor pluuuuuuump på pappret. Skulle aldrig lyfta pennan. Ze trap, ze boobie trap. Jag vet inte, vore kanske ännu mer däpprimerande. Men konceptet tål att filas på tycker jag, vore tex grymt med en öppen blogg typ fyllebloggen, där vem som helst kunde gå in och göra anteckningar.