Hundra knop

Mellanlägen existerar inte, jag vet ju det. Det är ett eller noll, på eller av, vaken eller i koma. Idag har det varit läge ett. DN ligger kvar i hallen, oläst. Jag tentade, åt lunch, dammade, dammsög, plockade undan, sprang en vända i det torra spåret, packade upp väskan och ska snart hoppa in i duschen. Dessutom har jag hunnit skriva urton mail, bokat biljett till Flaming Lips på Cirkus 2 maj (yes! så in i helvete) och pratat med både lovely Señorita och fantastiske G om ditten och datten. Jag saknar G så mycket när han inte är här. G, min stöttepelare och vän, min ständiga hysspartner, mitt eviga bollplank. Min konstant i en snedvriden rumtid. Cohen sa något häromdagen, något om oss, om vårt sätt att vara, alla vi som börjar bli klara att ta nästa kliv. Om vår krets. Det enda man egentligen är nowadays är trött, ängslig och kåt. Jag kan inte annat än att hålla med. Allt annat går att kategorisera in under någon av de tre. Trött, ängslig och kåt. Det var bra sagt.