tisdag, juli 24, 2007

Bilder

Lyssnar på The Tough Alliance och letar bilder på decodersystem på nätet. Har ingen aning om hur det funkar med upphovsrättsskyddat material and such, får man sno bäst man behagar bara man berättar varifrån eller? Behöver stoppa in en hel del bildmaterial och jag tänker det tar alldeles för lång tid rita allt själv. Så jag funderar på det då, och på tårtorna jag brukade få i Hamburgsund, de som kom från bageriet i backen som är nedlagt nu. Det hade funnits där i minst femhundra år. Min morfar hade en pågående vendetta med bagaren därför att min morbror, alltså morfars son, och bagarens son hade krockat med varandra någonstans nedanför svängen där vid bageriet. De gjorde världens godaste sirapslimpor. Vi åt skivorna med bara smör på verandan till vita huset uppe på berget, såg ut över båtarna som gick in i sundet och matade trutarna med resten. Varför denna barndomsnostalgiska minnesvåg? Hur som helst, vi satt där uppe och mormor stod i köket och stekte makrill och slänge mörk oxbuljong på morfar som satt i blå rummet, jämt, och kollade på sport. Alltid sport, vilken det än var. Caipi the tax, döpt efter drinken I might ad, låg i fåtöljen jämte och förde resultat. Det verkar ont om passande bilder.

5 kommentarer:

Anonymous eff in exile sa...

Sök efter material licensierat under Creative Commons.

http://search.creativecommons.org/

7/24/2007 1:49 em  
Blogger Christina sa...

du är en ängel, ängel.

7/24/2007 1:56 em  
Blogger k sa...

Jag brukar sällan bli översköljd av den där barndomsnostaligiska minnesvågen men däremot dyker det ständigt upp knivskarpa sekundlånga bilder från platser från förr. En buske, en bank, en strand, en öletikett, ett gathörn eller ett ansikte som absolut inte säger mig någonting fast dyker upp där som om de verkligen försöker. Jag undrar varför. Och nu blev du ofrivilligt min shrink. Hah.

7/24/2007 2:10 em  
Blogger Christina sa...

det kanske är samma sak. nostalgin lagras i hjärnor på olika sätt. någon minns telefonnummer, du minns öletiketter. mycket vettigt barndomsminne fö, men jag antar det hörde senare tider till, ej de svunna singelsifferåren under tio. säg, förknippar hon inga känslor alls me de där snapshot-minnena? vad ska man då med dem till?

7/24/2007 2:18 em  
Blogger k sa...

Alltså, inte direkt. Jag funderar ibland på om den gemensamma nämnaren för alla de här platserna kanske är att jag var kissnödig, alternativt precis hade tänt en cigg, eller vadsom. Skulle det inte finnas någonting där så skulle det ju kännas lite futtigt, även om det är fint att minnas sådant som man kanske annars skulle glömma bort. (Duh. Dagens smartaste) Jag tror jag måste bli hypnotiserad eller så. Ja, så får det bli. Nyckeln till hela min person kanske ligger i detta lilla mysterium! :)

7/26/2007 6:11 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida