Sökes: feministiskt initiativ

Jag försöker för tillfället vara fri och bekymmerslös. Går sådär. Är katastrofalt oövad på att chilla ångestlöst. Det finns alltid nåt att göra? Köpa en blomlåda i stringstil? Bättra på sin individuella utstående vurm för femtiotalsmöbler, ni vet den man i ensam regi besitter här i Sofo? Typ dricka mängder med kaffe och sy om femton tröjor, varav ungefär en kommer att komma till användning? Äta upp allt saltlakrits? Fatta, sjukt mycket att göra, bara inte plugga in de där kurvorna och diagrammen. Jag har tom betalat räkningar framför att lära mig något ur kursen, dör lite varje gång jag måste betala en räkning. Jag har försökt den vuxna attityden, typ det bästa man kan göra är att ta hand om sin ekonomi! men det funkar inte. Skräll. Champagne! Luft! Vinglyft! Vill för fan ha lite mer liv så här en söndag i nådens år.

Get random number

Nån har hackat koden till poker Online, eller dyl.

Kaka! a christina and oskar production

Bloggen: mitt personliga reklamprojekt. Se, min första film! Verk! Jag har redan röjt i hyllan, guldpalmerna måste stå nånstans. Hade Oskar över på middag och tillsammans skapade vi detta. Alla har ringt. DN ville ha oss på mittuppslaget, SvD föreslog göra en vinkling om den fabulösa entrepenörsjorden Svärje och vilka underbara groddar som frodas däri, och Coop nära skickade en offert på en reklamfilm. Jag har redan idéer. Tänker härlig mänsklig etnoblandning som rappar och älskar miljön? Nej just, redan gjort. Nåväl, idéer finns det gott om! Välkomna med recensioner och försök gärna förstå den subversiva flirten med femmerörelsen.


kaka! a christina and oskar production

Make your own| Clone and edit

Animera mera... eh

Var jag orättvis? Vrång? (Didn't I treat you right!?) För att inte utgjuta mer än nödvändigt ont blod ska jag tillägga att det inte främst är ämnet jag vänder mig emot, utan sättet man valt att presentera det och göra vetenskap av det. På det stora hela är ju ekonomi sjukt intressant och jag kunde som sagt säkert ha tyckt det under andra omständigheter.

Annars rå, så tänkte jag passa på att uppmärksamma den nya fräscha länken här till höger. Det är vänner till mig som står bakom så kom igen och gör egna animerade julkort, gå in på Animasher!

Svid mitt matematikerhjärta

Jag måste skriva av mig lite hat. Jag läser en kvällskurs i makroekonomi. (Don't ask.) Detta kommer att bli min effektiva död. Förutom att jag dör lite inombords varje gång Fregert/Jonung kallar en lodrät linje för funktionskurva är allting så KACKIGT. Alltså I get it, alla institutioner har inte privilegiet att ha lika god ekonomi som mina gamla vid teknis, som relativt sett överöses av pengar och bidrag, men man kan väl för fan anställa folk som kan tex STAVA? Let alone formulera en fråga, med inledande frågeord och avslutande frågetecken. Och hur i helvete kommer det sig att makroekonomin till sist tydligen bara handlar om att räkna ut skitfåniga samband med hjälp av sk formler (en mening dividerad på en annan mening är lika med kvoten, JAMEN ELLER HUR) när den egentligen faktiskt kanske tom kunde ha varit intressant om det hela kunde lyftas till en högre nivå, där resonemang och hypoteser inte fastnade i ett jävla tunnelseende som alltid landade i exakta mål för BNP? Något så fascinerande oreflekterat som den här boken har jag aldrig läst. Jag har klarat kurser på ren vilja många gånger, utan att egentligen ha pejl på direkta tillämpningar, men detta är något annat. Här har man tagit en förbannad tillämpning och försökt göra vetenskap av den I EFTERHAND. Jag klarar inte mer, måste gå och dricka lite syra nu.

The Bob

Tjoho, Dylan 23 mars!!!!!!!!!!

Vad jag inte åt till middag men läste

Grön fitta med ädelost.

Editerat:

Julklappslistan so far (yes alltså)

• sis - grenuttag
  
• bror - 10-pack sportsockor
  
• mamma - ogrässpade
  
• pappa - magväska med bacardireklam (obs obs, fått gratis)
  
• mormor -  dongel
  
• kille - get
  

TÄVLING: vilken ska bort?

Me, myself and I

Jag frågade min kille hur det känns att vara man. Jag vet inte, svarade han. Han sa att han vet hur det är att vara han, inte man. Jag vet precis hur det känns att vara kvinna. Jag kan särskilja de delar i mig som är kvinna och som är jag. Erika skrev förresten jättebra om svenska och franska kvinnor för ett tag sen. Förenklat känns det som om det finns en del som är Jag, en del som är Kvinna och en del som är lite av varje, ett Kvinnojag eller en Jagkvinna.

Kvinnodelen känns oftast främmande och ditklistrad. Jag har ingen koll på henne, hon kan tex plötsligt bli grov och vild och ohanterlig. Typ som en rebell, men någon man vurmar för. Jaget känns lite skakigt, men de dagar jag kommer i bra kontakt med det brukar bli riktigt bra dagar. Kvinnojaget eller Jagkvinnan har jag ingen koll på. Det är kanske en blandning av hur andra ser mig och hur jag därför ser mig själv. Jag tror det var den delen som var/är ätstörd. Kanske. Eller inte.

Det är inte konstigt att jag har problem med vem jag är, vem jag vill vara och hur jag vrider och vänder på detta för att andra ska tro att jag är den jag är. Jag vet ju inte själv. Och jag är ändå hetero hej och klär mig som en tjej (ungefär dårå) och slipper folk som iaf utifrån dömer mig som någon/något annat. Jag är vanlig och passar in. Å andra sidan går saker jag säger ofta i klinsch med det folk tycks tro att jag ska säga. Tex när jag tar upp vad jag jobbar med och vad jag är utbildad till. Tror aldrig jag har sagt det utan att få en förvånad blick? I vissa fall misstroende, men också i några fall en imponerad. Fast de som blivit imponerade har också ofta strax bekänt färg genom att ge sig in i nån plågsam utläggning om hur smart jag måste vara, trots att jag är tjej. Ibland inte så plumpt, men innebörden lika.

Grejen är att de har rätt, men det har inget med intelligens att göra. Man måste bara ser till att vara lite starkare, lite smartare och lite mer diplomatisk för att klara det. Att vara tjejen, alltså.

Kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare

Sjuk är tråkigt. Parallellsjuk är också tråkigt men iaf lite mindre. Jag och M snorar i kapp i soffan. Vi såg en film: Kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare. Det kan vara den sjukaste filmen jag sett nånsin och jag fattar inte riktigt hur jag kunnat missa den så totalt? Den borde tillhöra allmänbildningen? (För gåspennan är ju vaaansinnigt allmänbildad.) Helen Mirren spelar misshandlad fru till ett ärkesvin gestaltat av Michael Gambon och hela settingen påminner lite om Dogville i stilen. Det är en bisarr värld full av bisarra människor som äter (varandra och med fingrarna), har sex och kvävs till döds av sidorna i sina favoritböcker. I dunno. Men se den, om du inte är kräsmagad.

Jag har inte nerver till detta, måste gå till jobbet imorgon.

/Gåspennan

TRUE

Gissa vad jag gjorde igår kväll resp imorse?


#define ok 1
#define not_ok 0
#define julbord_med_jobbet 1

void are_you_a_dumbass_frågetecken(void)
{
if (julbord_med_jobbet != 0)
{
make_early_squasch_date(not_ok);
}
else make_early_squasch_date(ok);
}

boolean make__early_squasch_date(int x)
{
if (x = = 0)
{
return TRUE;
}
else return FALSE;
}

Trött

Ibland är jag bara off, finito, dålig som socialt fenomen. Mina vanliga förmågor söndersmulade till intet och jag sitter stum och tyst och arrogant på hörnet, avvaktande. Det måste vara så här det känns för han och han och han tänker jag då. Jag känner inte mig själv de här kvällarna. Kanske ser det likadant ut för de som betraktar Christinaskalet (jfr the Edgar suit) men inuti råder kamp, förvirring och trötthet. En gnutta förakt? Jag förstår inte var de kommer ifrån dessa nätter men titt som tätt. Gör mig trött.