I säkert förvar, juli

Dagarna är långa och tråkiga, på kontorsstolar, köksstolar, pallar i gallerian. Solen värmer vid träbordet vi hittar på lunchen, en geting som landar i maten. A viftar med gaffeln, jag fladdrar med gälarna. Jag har så mycket att säga men sväljer det. Kan inte skilja på vad som är mina hjärnspöken, på vad som är min egen privata skada och vad som skadar från utsidan. Privat är den ju inte men jag har tagit den till mig. Mina skor blev halvt förstörda i ett regn och nu färgar de av sig mot skinnet. Ständigt svärtade fötter. Ibland är jag stark, upprest som en tiger, ett lejon, något slags stort kattdjur som vet skillnaden på att vara mjuk och på att vara underdånig. Vi går in igen och slänger plastbesticken på vägen. Kista är tomt, SL kör sommartrafik, lunchrestaurangerna stängda och släckta. Jag bygger en databas. Elektromagnetiska spolar, kretsar, livsvisdom. Tricket är att inte förvänta sig något. Inte dela ut sig själv för tidigt, aldrig räkna med att interfacen går upp. Att bekämpa sig själv är för jobbigt säger sällskapet men det är inte lätt att veta vad som är värst. Att bekämpa eller bli bekämpad. Var går gränsen för att stå ut? Frihet/kamp, släppa in/bli bestulen. På kvällarna läser jag en väns essäer och jämför trettiofem med tjugofem. Inte mycket har hänt, allt har hänt. Vi går längst ut på ön och badar. Jag badar förstås inte men är närvarande vid händelsen, håller handdukar och hoppet i ett stadigt grepp. Steg ett är att hitta hoppet, erövra det, behålla det. Sen sitter vi på en gammal fleecefilt och dricker cava medan sandpråmen långsamt skrider genom viken med solnedgången speglad i skrovet. Aspudden lyser, ögonen, det surrar av knott och det outtalade. Jag tänker att det är okej så här. Allt behöver inte sägas högt. Det är juli i vakuumet strax innan semestern och orden kommer finnas kvar, vi säger dem inte nu, inte riktigt än. Clarice Lispector startade en brand när hon rökte i sängen. Jag vill starta bränder, jag vill få dem släckta. Dagarna sträcker ut sig till långt in på nätterna och tills vidare förvarar jag gnistorna säkert.